Tränaren på väg att bli direktör

Du kan fråga i stort sett vem som helst som har anknytning till Kristianstads DFF.

Det slutar i regel med en hyllning till tränaren och eldsjälen Thomas Mårtensson.

Omtyckt är bara förnamnet och nu gör Kristianstads DFF allt för att behålla den avgående tränaren i föreningen:

– Mitt förslag är att han blir chef för hela skiten. Han kan ta mitt sportchefsjobb också om han vill, säger Ulf Berglund.



Han säger det med skämtsam ton, men det ligger en hel del allvar bakom. Thomas får göra vad han vill – bara han stannar i KDFF, ungefär.

Han är erbjuden jobbet som "teknisk direktör" i Kristianstads DFF, men lockas även av ett jobb som huvudtränare i en utländsk klubb.

Han har redan tackat nej till allsvenska nykomlingen Stattena och nu står det alltså mellan KDFF och utlandsjobbet.

Beskedet kommer i morgon.

– Ena dagen har jag bestämt mig, nästa känns det inte alls klart. Men nu måste jag bestämma mig, säger Thomas.

Hur resonerar du?

– Det är kul att ha ett eget lag, men att vara kvar i KDFF i en ny roll är också intressant, säger Thomas.

Vilket utländskt lag handlar det om?

– Det säger jag inte. Men det ligger långt iväg.

Cypern?

– Nej, inte Cypern.

Vad skulle jobbet som "teknisk direktör" i KDFF innebära?

– Det är individuell träning, analysera matcher, utveckla spelsystem, ha koll på spelare. Det är en lite friare roll och inte så många måsten.



Han har varit tolv år i samma förening och jobbat ihop med Ulf Palmquist i sex säsonger.

Till sist tar det slut, hur roligt det än är.

– Energin tar slut och man kan inte hålla på och överraska folk hela tiden.

Resan har varit lång och slutade med nytt allsvenskt kontrakt.

– Det var riktigt jävla kul, en enorm glädje. Inte bara att vi tog oss upp utan att vi också klarade oss kvar, säger Thomas.

Det gick så bra att Mårtensson och Ulf Palmquist blev nominerade som Årets tränare till fotbollsgalan.

Andrée Jeglertz fick priset igen och kan förmodligen tacka Marta för det.

– Det är få förunnat att bli nominerade. Inte ens Torbjörn Nilsson var med, säger Thomas Mårtensson.



Själv åkte han hem med Pelés autograf.

Men när vi vill se den kryper sanningen fram. Det var bara ett skämt från Ulf Palmquists sida även om det fanns lite sanning bakom.

– Jag har inte Pelés autograf. Det var en son till en domare som gick runt och samlade och vågade inte gå fram till Pelé. Då hjälpte jag till så att han fick autografen.

Hur var det med spagettin på skjortan. Ulf Palmquist påstod att du spillde ner skjortan och fick springa ut och köpa en ny?

– Han överdriver alltid. Han vill alltid sätta dig mig, garvar Thomas.

Var inte det heller sant?

– Jag fick på byxorna, men det var ingen som såg det.



Efter många år tillsammans tackar tränarduon för sig. Ulf Palmquist blir nu herrtränare i Glimåkra.

– Jag kommer att sakna honom, säger Thomas och blir allvarlig.

Men de har skaffat sig en gemensam hobby och kommer att hålla kontakten.

Thomas Mårtensson har, hör och häpna, börjat styrketräna.

De började på Cypern när de var hos KDFF:s samarbetsklubb Salamis och har fortsatt på hemmaplan.

– Palmquist tar 130 i bänkpress. Jag tog… 30. Jag har aldrig styrketränat, men nu tar jag 75 och det är riktigt kul, säger Thomas som lagt på sig ett par kilo muskler även om han har en bit kvar till förre brottaren Palmquists kaliber.



Thomas Mårtensson har jobbat med damfotboll sedan 1993 när han började träna Åhus HBK flickor 16.

Och att göra en Palmquist och börja träna herrar? Glöm det.

– Jag tittar knappt på herrfotboll. Jag såg Fiorentina–Lyon i tisdags och de sa att det var en fantastisk match. Jag vet inte… 40 passningar inom laget. Jättebra, men gjorde de något mål? Nej.

Vad är det som är så speciellt med damfotboll?

– Det är kul och det finns så enormt mycket att göra.



Under hösten var Thomas drygt två veckor på Cypern och tränade Salamis där KDFF-trion Therese Björck, Ifeoma Dieke och Vlora Bajraktaraj finns året ut.

Besöket var kort och gott… annorlunda.

– Fotbollstjejerna på Cypern är inte proffs och tränar bara två-tre gånger i veckan. Det tredje passet har de bara kul och kör lite doppboll. Uppvärmningen inför match är ungefär som i Kiviks B-lag och tio minuter innan matchen visste man inte om det kom domare eller motståndare. Men det blev match, säger Thomas och ler.

I dag ska han träffa Ulf Berglund och i morgon bestämmer han sig om det blir ett nytt jobb i Kristianstads DFF eller om han ska flytta utomlands.

Men den stora framtidsdrömmen är att få träna Malmö.

– När jag var liten hette det Malmö FF och det har alltid varit en dröm att få träna ett lag i Malmö FF, säger den omtyckte KDFF-profilen.

Men Jörgen Pettersson är kvar och Mårtensson får vänta.

Efter sista matchen fick Palmquist och Mårtensson varsin bok där spelarna i Kristianstads DFF har skrivit.

Och det var några ord som värmde mer än andra.

– De som spelar brukar alltid vara nöjda, men det här var en kommentar från en spelare som inte fått spela så mycket, säger Thomas.

Vad hade hon skrivit?

– Det är hemligt, då kan du räkna ut vem det är. Man jag är väldigt glad för all uppskattning. Det är märkligt egentligen, men kul…