Linnéa Olsson har tagit flera tunga segrar under året som gått.
I våras hittade hon en riktig formtopp. Först vann hon en Junior-Masters-deltävling i Örebro och kvalade därmed in till den stora finalen i Skövde.
Och väl där spelade Linnéa Olsson stor bowling och kammade faktiskt hem hela ”klabbet”.
– De segrarna gav mig riktigt med självförtroende. Innan det har jag mest tänkt på att man inte räcker till mot de bästa, men i dag vet jag att jag gör det om jag spelar på topp, säger Linnéa Olsson, som säger sig ha blivit mer målmedveten under 2011.
– Tidigare har jag mest tränat och spelat på utan att tänka så mycket. Men i år har jag satsat mer målmedvetet och haft tankarna på att prestera bättre och göra bra resultat.
– Och förutom själva bowlingen och har jag också haft lite mental träning som har hjälpt mig en hel del, säger hon.
Men Mastersframgångarna tog inte slut med finalsegern i Skövde.
Tidigare i höstas återvände hon till Skövde för en deltävling i säsongens upplaga av Junior Masters.
Och hon vann igen.
– Jag gillar Skövde, säger Linnéa och skrattar.
Handen skakade
Men mellan vårens och höstens framgångar har Linnéa även hunnit med att göra det som alla bowlare drömmer om – att göra en 300-serie i officiellt sammanhang.
Att Linnéa sen slog till i en B-lagsmatch var mindre viktigt, huvudsaken var att det var en tävling som var sanktionerad av bowlingförbundet.
Dessutom slog hon till när hon anade det som minst.
– Jag var nere i en riktig svacka just då och gick ner och spelade med farmarlaget för att hitta tillbaka till spelet.
Men i den aktuella matchen tydde ingenting på att Gringelstadstjejen skulle bli historisk.
– De två första serierna var ingen höjdare och vi låg under inför sista serien. Då sa jag till Amanda, som jag spelade med, att nu går vi in och gör varsin 300-serie så vi kommer ikapp.
Och även om ingen riktigt trodde på de orden så stod ändå Linnéa Olsson där med en 300-serie efter matchens sista serie.
– Jag spelade bara på utan press och tänkte inte så mycket.
Men i slutet då, när du insåg att drömserien låg inom räckhåll. Blev du inte nervös då?
– Jo, ju mer jag närmade mig slutet ju mer nervös blev jag. Du skulle ha sett mig inför sista slaget, hela handen skakade.
Men Linnéa löste det och jublet utbröt.
Det hela filmades också av en spelare i motståndarlaget, som sedan la ut klippet på youtube.
– Det var häftigt att man kunde gå in och se på det i efterhand. För om jag ska vara ärlig så minns jag faktiskt ingenting av de sista slagen, inte mer än att handen skakade.
Av ungdomarna i Tollarp är det bara Anton Borg som tidigare lyckats med bedriften att göra en 300-serie i seriesammanhang, men han gjorde det på bortaplan så Linnéa skrev dessutom ett stycke bowlinghistoria när hon slog till hemma i Tollarps bowlinghall.
I slutet av året väntar nästa stora utmaning.
Då är det dags för junior-SM i Värnamo.
– Jag har ett SM-silver individuellt från 2008. Ett guld hade inte suttit fel den här gången.
* * *
Förutom Linnéa Olsson har även den sju år yngre Gustav Åkerman visat framfötterna på sistone. Den unga talangen har gjort imponerande resultat på sistone och i helgen som gick fick han chansen i A-laget när Tollarps BK mötte Höganäs i division I södra. 12-årige Gustav fick chansen att visa upp sig i den sista serien och där spelade han så pass bra att det räckte till 202 poäng.
– Det är mer än godkänt, berömmer John-Ingvar Jeppsson, eldsjäl i Tollarps BK.
Själva matchen förlorade Tollarp med 6–14 men man leder ändå sin grupp i söderettan med nio segrar och tre förluster på tolv spelade matcher.
Ålder: Fyller 19 år på självaste julafton.
Bor: Gringelstad.
Yrke: Vårdbiträde på ett äldreboende.
Familj: Mamma, pappa och två bröder.
Klubbar: Tollarps BK och BK Topp.
Aktuell: Bowlingtalang som slagit igenom på allvar.