Den ultimata utmaningen

Tävling efter tävling slår deltagarrekord. Från Kalmars långdistanstävling över fyra kilometer simning, 18 mil cykling och ett maratonlopp i löpning, till den något mindre –eller kanske bara kortare – utmaningen i Åhus Triathlon.

För ett år sedan var tävlingen i Åhus på vippen att läggas ned. Den förde en tynande tillvaro, med 110–140 deltagare per år.

Men i år kom explosionen: Deltagarrekord med över 300 personer!

Och så ser det ut överallt.

Triathlonboomen är här.

– Triathlon innebär ju väldigt allsidig träning. Det är dessutom enkelt, alla kan utföra det oavsett ålder eller hur tränad man är. Det finns ju olika distanser att köra, säger Magnus Neij, en av medlemmarna i Kristianstad Triathlonklubb.

– I många sporter måste man vara snabb. Det behöver man inte i triathlon om man väljer att köra någon av de längre distanserna, påpekar Jesper Nicklasson, som också är engagerad i triathlonklubben.



Både Jesper och Magnus har genomfört triathlonens tuffaste utmaning: En Ironman.

Och just att det är en så stor utmaning tror duon är en del i sportens uppsving de senaste åren:

– Många som har gjort en svensk klassiker kommer över till triathlonen för att få en ny utmaning. Man har sprungit, cyklat och simmat, kanske gjort en klassiker flera gånger –men vad finns bortom det? Vad kan man söka för en ny utmaning där det inte är givet att man tar sig i mål? Då vaknar tanken på en Ironman, säger Magnus Neij.



Jesper Nicklasson genomförde själv sin första Ironman nu i somras. Eller nåja – han gjorde nästan två stycken.

– I Kalmar kollapsade jag två kilometer från målet, och slutförde aldrig tävlingen. Men när man nu tränat så mycket så länge för att göra en Ironman så ville jag ju också genomföra ett lopp, så jag anmälde mig till en tävling i Holland och tog mig i mål där istället, ler Jesper.

Han har själv varit aktiv triathlet i två och ett halvt år –att han började var en fortsättning på rehabiliteringsträningen efter en motorcykelolycka.

– Det kan jag ju säga: Om j-a-g kan genomföra en Ironman – då kan alla det, säger Jesper Nicklasson.



En allmän teori om varför triathlonsporten fått ett sånt uppsving på sistone är att man utövar alla grenarna utomhus.

Folk är trötta på gymträning inomhus, och söker sig ut i det fria.

– Det ligger något i det. Det är ju en enorm skillnad att ge sig ut i det fria jämfört med att köra ett spinningpass eller springa på ett löpband. Utomhus har man dofterna, årstiderna... visst är det en njutning att komma ut och träna, säger Magnus Neij.

– Själv tycker jag det är en pina när man tvingas träna inomhus, säger Jesper.

De flesta av dem som lockas att börja med triathlon är vanliga motionärer, som kanske ägnat sig en del åt löpning eller cykling. Kan man tänka sig att lägga på lite simning så är triathlon en omväxlande utmaning – konditionssport på tre olika sätt under ett lopp.

– Alltså gymträning i all ära – men vad många glömmer är att hjärtat trots allt är den viktigaste muskeln av alla att träna. Och i triathlon handlar det ju uteslutande om konditionsidrotter – det är bara att välja vilken man vill träna i dag.

Men finns inte risken att man börjar lite försiktigt med en sprintdistans på triathlon, och sen blir mer och mer biten – så det slutar med att man tränar i timtal varje vecka?

– Haha, jo, triathlon har lite den effekten. Men samtidigt är fördelen att det g-å-r- att träna mycket om man håller på med triathlon i och med att man tränar tre olika grenar och får variation i sin träning, säger Kristianstadstriathleterna.



Man ska heller inte underskatta vad ett affischnamn kan göra för en sport, ett affischnamn som dessutom kommer från just Kristianstad och Kristianstads Triathlonklubb: Nyblivna VM-tvåan Lisa Nordéns härjningar bland världens bästa triathleter kan säkert locka en och annan att också prova sporten.

– Lisa är ju ett levande bevis för att man mer eller mindre kan komma från ingenstans och ta sig upp. När hon började med triathlon kunde hon ju knappt simma, det lärde hon sig på vägen – och nu är hon ju jätteduktig, påpekar Jesper Nicklasson.



Zoltan Fazakas och hans sambo Oriana Pfister är två av Kristianstad Triathlons hårdsatsande utövare. Båda är nya inom sporten, det är första året de tävlar – men Zoltan har en bakgrund som orienterare, Oriana som löpare.

Och framgångarna har inte låtit vänta på sig: Paret har båda tagit silver i Svenska Cupen i år!

– Ambitionen är att se hur långt man räcker, se hur bra man kan bli, säger Zoltan.

– Drömmen är förstås att ta sig till Hawaii,och tävla i en Ironman där.

Än så länge har Zoltan och Oriana dock hållit sig till de kortare distanserna inom triathlon.

– Jag tror inte man ska ge sig på en Ironman första året. Jag vill inte åka till en tävling och tvingas bryta, när jag ställer upp mig på startlinjen så vill jag veta att jag kan göra bra ifrån mig, säger Zoltan.