Snövit och de sju dvärgarna

Var hör han egentligen hemma, Kristianstads egen fotbollsprimadonna? Bollsnillet Niklas Nordgren ses lika ofta träna med KDFF-tjejerna på Vilan som med herrarna på Idrottsplatsen.

Frågan är om det finns någon idrottspersonlighet i Kristianstad som väcker lika mycket känslor som Niklas Nordgren. Kristianstad FF:s bolltrollare till mittfältare är lika älskad som hatad, kaxig som få men med en ständig lurig glimt i ögat och ett snett leende, som gör att man inte riktigt vet om man faktiskt ska tro på det han säger eller inte.

I vårens chatt på Kristianstadsbladet inför seriepremiären fick Niklas Nordgren frågan hur hög nivå han själv tror att han håller.

"Jag vet att jag utan problem hållit allsvensk klass", svarar KFF:s primadonna.

Stöddigt i överkant tyckte en och annan.

Men lugn. Vi förstår precis vad Niklas Nordgren avsåg:

Han menade så klart inte herrallsvenskan… Handbollsexperterna var nyfikna. IFK Kristianstad hade under sommaren samlat ihop en oprövad – men omskriven – nordisk kombination till elitseriecomebacken. Det var med en dansk, en norrmann och en islänning den anrika klubben skulle förstärka framför den hemvändande stjärnan Jesper Larsson.

Hur det gick? Dansken och norrmannen presenterade sig direkt. För isländske Einar Örn Gudmundsson har genombrottet dröjt.

När IFK reste till bortamatchen mot Redbergslid för att för första gången sedan 1990-talet möta "riktigt" elitseriemotstånd fanns det rubrikmakare som fortfarande drömde om att få fläska på med "Örnen har landat" dagen efter.

Men – det blev inte mycket mer än en kraschlandning. Gudmundsson kom in i andra halvlek, gick upp och avlossade ett skott så löst att RIK-målvakten Peter Johansson hann klia sig i nacken innan han limmade bollen. En åskådare summerade det hela med:

"Den där killen behöver käka mer gröt". Mycket bättre än så här kan det väl knappast bli?

Den fruktade skyttekungen Marcus Ekenberg har haft så många skäl att fira det senaste året att tårtkontot lär vara tömt för länge sedan.

Det började med att Mister Mjällby blev pappa till Neo bara någon dag efter att röken från nyårsraketerna lagt sig.

Sedan har det bara fortsatt.

Ekenberg öste in mål i superettan. Han vann skytteligan. Han vann assistligan. Han hyllades för mål nummer 100 i Mjällbytröjan. Och – inte minst – han fick vara med och skjuta upp Listerklubben i allsvenskan.

– Det har varit en dröm sedan man var liten, konstaterade han med ett leende och brydde sig inte så mycket om att AIK försökte köpa loss honom.

"Nej, det ska mycket till om jag ska flytta", var hans svar till alla som frågade hur han ställde sig till den uppmärksammade uppvaktningen från Stockholm.

Marcus Ekenberg är helst glad.

På hemmaplan. Födelsedagsfirandet kunde slutat roligare för Kristianstads IK:s Philip Ödmark. Hockeymålvakten avslutade nämligen sin 22-årsdag med att få en hockeyklubba i huvudet och fördes till akuten med hjärnskakning.

I en ishockeymatch han inte ens spelade.

"Den konstigaste idrottsskada jag någonsin fått", var otursgubbens kommentar.

Ödmark missade hela säsongsstarten på grund av en segdragen muskelskada i ryggen. I hemmamatchen mot Gislaved i början av oktober hade han precis kommit tillbaka och agerade båsöppnare.

Fast det bar sig inte bättre än att målvakten i samband med ett byte fick lagkamraten Johan Magnussons klubba rätt i skallen – och segnade ned på båsgolvet medvetslös.

Besöket på akuten gav beskedet hjärnskakning – och Philip Ödmark fick lägga till ytterligare ett par veckor på skadefrånvaron innan det blev säsongsdebut.

Och Magnusson? KIK-backen går numera under smeknamnet "Marodören". 2009 – ett år som KDFF:s sportchef Ulf Berglund knappast kommer att minnas med glädje när han sitter där i sin gungstol om 25 år.

Finansmannen Berglund har slitit sitt hår då den ekonomiska världskrisen knockat honom både i arbetslivet och i fotbollslivet. Dollartecknena har snurrat i 190 i Tuffe-Uffes ögon.

Och till sist kändes det som att pigge och käcke Berglund blev både bitter och butter på en och samma gång. Ja, ungefär som Gessles alla känslor. Fast omvänt då…

Svensk elitfotbolls Susanne Erlandsson och Kristianstads kommun har fått ta skydd för Berglunds verbala skottsalvor under hösten.

Men så, under några dagar i december blev han "telefontyst" och vi undrade lite oroligt om han nu var så butter att han inte ens svarade i telefon. Men tystnaden var bara tillfällig och nu är hans verbala vapen inställt på automateld igen.

Vi hörs nästa år, Uffe. Och vem vet, då kanske det är din tur att vara Glader… För två år sen valde han bort IFK. Men i år var det dags. Hemkomsten med stort H. Med facit i hand kan vi konstatera att Jesper Larsson visste vad han gjorde. Att komma hem och lufsa i allsvenskan och spela i ÖHK-hallen inför 62 trötta pensionärer var inget för Jeppe. Han styrde kosan hem i exakt rätt ögonblick. När IFK var tillbaka i elitserien var också Jeppe tillbaka i IFK.

"Jag är medveten om att vissa människor ifrågasätter vad en 36-åring kan tillföra, men för mig är 36 bara ett nummer", sa Jeppe när han ritat på för IFK.

Så klokt, så klokt.

Lemgo kallade under försäsongen och Jeppe såg sin chans att få högklassig uppladdning inför elitseriestarten. Många undrade också om det där farandet till Tyskland kors och tvärs var så bra egentligen. Men Jeppe var cool. Och klok. Och när elitserien drog igång var han sådär äckligt bra som alla IFK-fans drömt om. Kanske har herr Larsson kokat ihop nya kloka drag under juluppehållet för att vässa formen ännu mer. Om det nu går… Hur pigg hade du varit på att gå till jobbet om du vet att det plötsligt kan storma in ilskna – gärna maskerade – människor som vill sparka och slå ner dig och dina kollegor?

Domarveteranen Martin Ingvarsson har sett dårarna på nära håll och nu är han Trötter – på idioterna som vill förstöra den älskade sporten fotboll.

Ingvarsson har kollegor som vill kasta pipan, lägga korten och bara placera sig rakt ner på sofflocket. De pallar inte mer.

Riktigt så trött är inte Ingvarsson – ännu. Men tålamodet börjar tryta och efter senaste läktarskandalen på Stockholm Stadion i höstas tyckte han att det räckte med varningar och halade upp det röda kortet:

"Vi accepterar inte att vår arbetsmiljö är som den är", sa han i en tv-intervju.

Det var efter att matchen mellan Djurgården och Assyriska spårat ur med en planstormning.

"Om de slår ner spelare när de klarar sig kvar. Vad hade de då gjort om de åkt ur?", frågar sig Ingvarsson. När Åhus IF lirar i fotbollens lingonserie kan Tomas Tillberg ha högljudda synpunkter och bli tokig på både det ena och det andra. Men lugn – det är bara en fjärt i rymden. I somras tog nämligen Åhus IF-profilen – som i vissa fotbollskretsar beskrivs som "Svennis" och Bosse Karlsson i en och samma person – ifrågasättandet till en betydligt högre nivå.

Det var då Åhus IF-profilen blev Tomas Tvivlaren. Direkt i Radio Kristianstad ifrågasatte han månlandningen och drog sig inte från att ta en verbal fight med experten Clas Svahn, ordförande i UFO Sverige.

Underhållningen var på topp och ungefär så här lät det när diskussionen tog oanade höjder:

Svahn: Hur hamnade månstenarna på jorden? Vem plockade hit dem?

Tomas Tvivlaren: De ramlade ner.

Svahn: Nej, sluta skoja?

Tomas Tvivlaren: Jag skojar inte.

Svahn: Lägg av nu. Hur kom de ner?

Tomas Tvivlaren: De ramlade ner.

Svahn: Jösses.