KDFF bortaslog Piteå

Arbetarrörelsen lever. På första maj tog den skepnad av ett för dagen vitklätt Kristianstads DFF, som med kollektivets arbetsmoral lät den dynamiska anfallsduon Susanne Moberg och Margret Lara Vidarsdottir, visa sin avslutseffektivitet i straffområdets rampljus.

– Vi hittade varandra bra, men utan hela lagets hårda jobb hade det inte gått vägen, hyllade Margret efter 3–1-segern mot Piteå.

Vis av erfarenhet från bortaförlusten mot Piteå för två år sedan lämnade KDFF ingenting åt slumpen i sina matchförberedelser. När skåningarna tågade in på LF Arena ett stenkast från centrumhjärtat av Piteå, visste man vad som väntade. En relativt stor publik (drygt 2000 åskådare) och ett motstånd att taktiskt utmanövrera.

– Vi hade studerat Piteå på video innan, förklarade lagkaptenen Susanne Moberg, och kunde konstatera att deras taktik slagit väl ut. Vi hade hittat en svaghet i deras spel i backlinjen och bestämde oss för att sätta press där.

För Mobergs personliga del handlade det om agera högerspringare i anfallet, sätta press på Piteås vänsterback Sara Eliasson när KDFF inte hade bollen och slicka långlinjen offensivt för att ömsom utmana, ömsom stå för inspelen.

– Vi fick inte grepp om Piteå direkt, men vi jobbade oss till ett visst tryck successivt i den första halvleken, fortsatte Moberg, där hon satt bredvid tränaren Elisabet Gunnarsdottir under presskonferensen, inhyst i stadens ishockeylada, en nedjoggning bort från omklädningsrummet.

Målvaktsskada

Det begynnande trycket mot hemmalagets mål komplicerades av en rad faktorer, inte minst av Piteås ständiga långbollande i djupled, kylan (där en lättare hagelskur drog förbi) och några minuters spelavbrott, då Piteås målvakt Stephanie Labbé tvingades utgå med en knäskada.

– Vi kände verkligen att vi var på gång och att vi snart skulle få in ett mål, så vi lät oss inte störas. Det var liksom bara en tidsfråga innan…

Lara visade vägen

Innan Mobergs urstarka och hårdjobbande anfallspartner Margret Lara Vidarsdottir skulle komma rättvänd in i straffområdet. Efter en halvtimmes spel sprang sig så isländskan till ett bra läge, men blev nedgjord och tilldömdes en straffspark. Väl med bollen på elvameterspunkten gjorde Vidarsdottir inget misstag, 1–0.

Slitet betalade sig

För även om det gick lite lättare efter pausvilan fortsatte Margret, Susanne och de övriga i KDFF sitt kollektiva arbete, såsom en ofrivillig demonstration på första maj. Det gav också löning, i form av två snygga mål och tre poäng.

Först Mobergs behärskade 2–0 i öppet läge med den inhoppande målvakten Hanna Vikström efter 56 minuter och sedan Vidarsdottirs eleganta yttersida efter pass in i straffområdet av Moberg på vänsterkanten, med drygt 20 minuter kvar av drabbningen. Även om Piteå reducerade till 1–3 var segern hur klar som helst.

– Det är klart jag och Susanne ska vara nöjda när vi gör mål och vårt samspel fungerar bättre än någonsin, men det är väldigt viktigt att förstå att utan hjälp från hela laget, hade vi inte fått bollar att jobba med. Det här var en lagseger!