Fest i Arenan – begravning i ishallen

Idrottspulsen är på topp i Kristianstad. I går slog den volter. 2 920 åskådare såg IFK:s omstart mot Redbergslids IK i Kristianstad Arena. 1 531 såg KIK ta farväl av den här säsongen. 4 500 åskådare på idrott en helt vanlig vardagskväll i februari. Visst är det fantastiskt, och jag gissar att klubbens kassörer skrattar hela vägen till banken när de ska sätta in publikintäkterna från i går.

Annars är det just nu skilda världar för stans två stora lagidrotter vintertid. För medan det var fest i Kristianstad Arena så var det begravning i ishallen.

IFK Kristianstad firade två nya poäng som innebär ett stort kliv närmare slutspel och nya publikfester.

Kristianstads IK förlorade – och går på sommarlov i februari.

Jag såg första halvlek i Arenan och blev imponerad. Till skillnad från Guif så var IFK väl medvetet om att elitserien startade om i går.Försvarsspelet satt där från start, Jesper Larsson visade att han har långt till pension – och Darko Martinovic var magisk. IFK:s högernia var både servitör och avslutare under framför allt den första halvleken.

IFK har mycket som RIK inte har. Bland annat en målvakt. RIK, ett av seriens målfarligaste lag, gjorde 22 mål och är nu åtta (!) poäng bakom IFK.

Ett faktum som ger IFK arbetsro – och en tro på slutspel. Ett slutspel som skulle vara rena mjölkkossan för IFK Kristianstad. Det är i slutspelet som klubben ska förvandla ett nollresultat till en saftig vinst. Ni som läste Bladet i går, och Carl-Johan Liljedahls artikel med ordförande Ingvar Lövkvist, såg att en fullsatt Kristianstad Arena ger IFK så mycket som 400 000 kronor. Per match.

I halvtid lämnade jag Kristianstad Arena, satte mig i bilen och tog de tre kilometerna ner till ishallen. Det var KIK:s sista chans att förlänga säsongen.

Jag gjorde entré halvvägs in i matchen och möttes av en sjungande bortaklack. Karlskrona hade 4–1 – och hade så långt haft lekstuga med KIK.

Då hände något. Hemmalaget satte allt på ett kort och gjorde det här till en match. En fight in på mållinjen. 1–4 blev 4–4 – men glädjen blev kortvarig. En dansande puck letade sig in bakom Philip Ödmark – och så var säsongen över.

Allettan blev inte vad KIK hade tänkt sig. Det återstår visserligen tre seriematcher, men de är närmast att betrakta som träningsmatcher. På årets kallaste dag gick KIK på sommarlov. Det finns inga livlinor kvar.KIK är borta – det är sanningen. De spelare som inte följer Marcus Waldehagens exempel kan åka till Vångabacken och åka pulka. Att Olofström eller Kallinge ska tappa allt på de omgångar som återstår är ungefär lika sannolikt som att kärnkraften ska börja gå på högvarv i det här landet.

Plötsligt så var de fyra segrarna mot Karlskrona tidigare under säsongen inte värda ett smack. För tredje året i rad får Karlskrona sista ordet mot KIK.

För två år sen höll Daniel Brasar i lien.

I fjol hette avrättaren Thomas Fahlqvist.

I år Jonny Ågren.

Ett surt hat trick – men inte direkt oväntat. Hockey går ut på att göra mål – och KIK har saknat den förmågan under hela säsongen.

Jag är inte övertygad om att Karlskrona kommer att ta klivet upp i allsvenskan, men en sak kan vi vara säkra på. Klubben kommer att tjäna stora pengar i play off – och i kvalserien. Pengar som KIK bara kan drömma om. Nästa viktiga match spelar KIK i september. Dit är det åtta månader.

Frågan är vad som händer nu? Tränaren Mikael Tisell har ett år kvar på kontraktet – och jag gissar att han redan har börjat fundera på nyförvärv.

Ska KIK vara med och leka om en allsvensk biljett krävs det nämligen förstärkningar.

Och framför allt då målskyttar.

Det är de två senaste säsongerna ett slående bevis för.