Svensk lånefest hettar till

I årstakt var lånetillväxten bland hushåll 7,2 procent i februari, i linje med förväntningarna och oförändrat jämfört med månaden före. Men ser man på hur kreditmarknaden utvecklas månad för månad framträder en annan bild.

Sverige sticker ut

Han räknar som många andra bedömare med nya åtgärder från myndigheter för att kyla av bolånemarknaden, då lånetillväxten långsiktigt inte kan växa med mycket mer än 4,5 procent i årstakt om hushållens skuldsättningsnivå relaterat till inkomster inte ska fortsätta uppåt.

Kollegan Andreas Wallström på Nordea delar denna uppfattning. Men han ser samtidigt flera skäl till att Sverige sticker ut när det gäller hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst.

Nummer ett är det relativt höga svenska skattetrycket, som drar ned den disponibla inkomsten. Skatterna finansierar välfärd som man får betala för i andra länder.

Dessutom har svenska hushåll ett betydligt högre pensionssparande än hushållen i många andra länder.

Låginkomsttagare drabbas

Finansinspektionen (FI) ska enligt ett lagförslag som presenterades i februari få friare tyglar att vidta åtgärder som kyler av den heta bolånemarknaden, präglad av stor skuldsättning med räntekänsliga lån bland hushållen. Bland annat diskuteras ett så kallat skuldkvotstak, som begränsar hur stora lån ett hushåll får ta relaterat till hushållets inkomster.

Men nya föreskrifter från FI måste få stöd i riksdagen och om det slår för hårt mot svaga hushålls tillgång till krediter kan det bli politiskt svårt att få igenom under valåret 2018.

En annan risk SEB-ekonomen ser är att för kraftfulla åtgärder mot lånetillväxten kan få oönskade bieffekter, som minskat byggande.

TT