Politiska beslut bakom ökade klyftor

Sverige har fortfarande en internationellt sett sammanpressad lönestruktur, där lönegapet är litet när man ser till vad man får i lönekuvertet. Men ny forskning visar att politiska beslut om till exempel skatter och bidrag ändå gör att inkomstskillnaderna ökar.

Även det faktum att kapitalinkomsternas storlek har ökat, inkomster som är skevt fördelade, påverkar människors totala inkomster mer i det övre skiktet och ökar därmed skillnaderna, enligt Waldenström.

Spänningar

Även Rune Åberg, professor emeritus vid sociologiska institutionen på Umeå universitet, anser att politiska beslut till stor del ligger bakom de ökande klyftorna, och det är också slutsatsen i den studie han gjort av löne- och inkomstutvecklingen.

Klyftan mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare har alltså delvis ökat på grund av politiska beslut, men en annan stor förändring har också skett på arbetsmarknaden: Det har glesnat i mittenspannet.

Mindre medelklass

Mellan åren 1997 och 2012 har antalet jobb i det mittersta löneintervallet minskat. Samtidigt har antalet låglönejobb växt kraftigt, likaså höglönejobben där kvinnorna gjort en uppryckning. Jobben i mitten har inte hängt med i utvecklingen.

I globaliseringen och teknikutvecklingen har industri- och kontorsjobb försvunnit. Det är där rationaliseringseffekten har varit störst, enligt Rune Åberg.

I USA brukar det talas om en krympande medelklass, och även om en begynnande omstrukturering på arbetsmarknaden också syns i Sverige, så märks inte effekten så tydligt här än, menar både Rune Åberg och Daniel Waldenström.

Men visst, låglönejobben har blivit fler och medelklassjobben färre, inte som i USA dock. Däremot finns en fara i att fler människor i större utsträckning inte känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen, enligt Waldenström.

TT