TT-Inrikes

Stora utmaningar väntar framtida regering

TT-Inrikes Artikeln publicerades
3 bilder

Sveriges framtida regering har stora utmaningar att ta sig an de kommande åren. Men den riskerar att lamslås av politiskt kaos. När rösterna räknats väntas de svåraste regeringsförhandlingarna i modern tid. De kan pågå i många veckor.(TT)

När rösterna räknats väntas de svåraste regeringsförhandlingarna i modern tid. De kan pågå i många veckor.

– Jag är helt inställd på att det kan bli väldigt komplicerat, säger moderatledaren Ulf Kristersson.

Sverige riskerar att få en svag minoritetsregering, vars politik ständigt hotas av nederlag i riksdagen. Samtidigt förväntar sig väljarna att den tar itu med växande köer och personalbrist i vården, lärarbrist och dåliga resultat i skolan, migrationspolitiken, gängkriminalitet och ökad otrygghet. Opinionsmätningar visar att de områdena är viktigast för väljarna.

Statsministern och S-ledaren Stefan Löfven förväntar sig att tillräckligt många partier är beredda att ta ansvar för att styra landet.

– Det är klart att det finns sätt att skapa majoritet i Sveriges riksdag. Det är vår skyldighet, säger han.

Oklar utgång

En ny migrationspolitik kommer sannolikt inte att utformas av regeringen utan i blocköverskridande förhandlingar. Det vill både S och M ha innan den tillfälliga, skärpta asyllagen löper ut nästa sommar.

De och SD vill behålla en stramare migrationspolitik. Men de övriga kräver generösare regler. Därför är utgången av förhandlingarna oklar.

Inom integrationspolitiken finns frågor som både splittrar och förenar. Det råder samsyn om att nyanlända måste lära sig svenska bättre och snabbare. Däremot skiljer sig förslagen åt om hur de snabbast ska komma i jobb.

Oavsett regering kan väljarna räkna med tuffare tag mot brottsligheten. De flesta partier har föreslagit straffskärpningar och alla vill ha fler poliser. Men de är oeniga om hur fler ska lockas till polisyrket.

Överleva omröstning

Den framtida regeringen måste först överleva den obligatoriska statsministeromröstningen. Den kan hållas tidigast efter att riksdagen öppnat den 25 september. Om den sittande statsministern eller en ny kandidat inte får en majoritet emot sig har Sverige en regering.

Nästa prövning blir om den regeringen kan få igenom sin budget. Den ska ligga på riksdagens bord senast 15 november.

M-ledaren tycker inte att man kan vara en "prinsessan på ärten" som statsminister för en minoritetsregering utan måste finna sig i att inte alltid få igenom sin politik.

– Men man kan i längden inte acceptera nederlag i stora viktiga strategiska frågor, säger Kristersson.

Oavsett regering kan väljarna räkna med skattesänkningar för pensionärer och mer pengar till försvaret.

Alla partier har också utlovat mer pengar till vården och satsningar på vårdpersonal. Men satsningarnas storlek och utformning skiljer sig åt. Samma sak gäller för skolan.

Den framtida regeringen kommer att behöva kompromissa inom det egna blocket. Varken de rödgröna eller Allianspartierna har gått till val på gemensamma valmanifest.

Kan bli nyval

Regeringen kan också behöva ingå samarbeten över blockgränsen. Eller förlita sig på stöd från SD. Väljarna får räkna med att många vallöften kommer att förhandlas bort.

Forskning visar att regeringar i hög grad uppfyller sina vallöften. Koalitionsregeringar utan gemensamt valmanifest är mindre effektiva. Men en sådan regering behöver inte leda till fler besvikna väljare.

– De förväntar sig generellt sett inte att vallöften ska uppfyllas, säger statsvetaren Elin Naurin.

Om Allianspartierna lyckas bilda regering skulle de kunna få igenom utlovade skattesänkningar på arbete och bidragsbesparingar. Men SD kan i budgetomröstningen få samma roll som 2014. Då fällde man regeringens budget genom att rösta på oppositionens alternativ.

Om det skulle hända igen kan Sverige få nyval redan i mars nästa år.