Bakslag i kurdisk dröm om självstyre i Syrien

De kämpade sida vid sida med USA i kampen mot IS. Men när turkiska styrkor gick in i den kurdstyrda enklaven Afrin gjorde amerikanerna ingenting för stoppa angreppet. - När kurderna har gjort sin plikt så släpper man dem, säger författaren Ingmar Karlsson.(TT)

Publicerad 20 mars 2018

Det är en osannolik plats för ett demokratiskt experiment. Men faktum är att kriget möjliggjorde för de marginaliserade kurderna att fokusera på bildandet av en autonom region i norra Syrien, längs med gränsen till Turkiet. När turkiska styrkor nu har gått in i Afrin är det ett hårt slag mot självstyreprojektet som har sträckt sig över tre kantoner i det område som kurderna kallar Rojava.

””

Ingen uppbackning

Annons

Under kampen mot IS i Irak och Syrien hyllades de kurdiska styrkorna för sina insatser, som bidrog till att den militanta jihadiströrelsen ses som besegrad - åtminstone territoriellt. När Turkiet inledde "operation olivkvist" och gick in i Afrin med stridsvagnar och artilleri förväntade sig många kurder en gentjänst från västländerna, i synnerhet från USA som varit en nära allierad.

Men i stället har ännu ett välbekant kapitel inletts i den långa historien om kurdernas strävan efter en egen stat, en ömsom fredlig, ömsom väpnad, kamp kantad av svek och brutna löften.

””

Efter första världskriget skulle resterna av det osmanska riket styckas upp. I fredsavtalet fanns ett vagt löfte om en kurdisk stat, men det omintetgjordes och när kolonialmakterna delade upp Mellanöstern splittrades de kurdiska områdena mellan dagens Irak, Turkiet, Iran och Syrien. Kurderna är fortfarande den största folkgruppen utan ett eget land.

Och få kurder har glömt hur tidigare amerikanska regeringar behandlat kurderna i Irak, där de uppmanades att resa sig mot diktatorn Saddam Hussein. Men upproret slogs ned och en känsla av att ha blivit förrådda bredde ut sig, eftersom USA inte kom till undsättning. Inte heller grep de in när Hussein gasade ihjäl kurder i Halabja.

””

"Självklart Turkiet"

En anledning till att kurderna ständigt utnyttjas är avsaknaden av en enhetlig ledare och en egen stat, enligt Karlsson som beskriver en folkgrupp som är splittrad mellan olika klaner och som talar olika språk. Om USA står inför valet mellan Natoallierade Turkiet och den syrisk-kurdiska YPG-styrkan är valet enkelt, enligt honom.