Annons

Sverige måste göra om och göra rätt

Det är lätt att skylla på EU för knasiga beslut kring skog och natur. Sverige har dock delvis bäddat för detta självt.
LEDARE • Publicerad 12 december 2022
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Europaparlamentariker Emma Wiesner (C) strider för möjligheterna för svenska skogs- och lantbrukares att bruka sin mark.
Europaparlamentariker Emma Wiesner (C) strider för möjligheterna för svenska skogs- och lantbrukares att bruka sin mark.Foto: Fred MARVAUX / EU-parlamentet

I mångt och mycket i skymundan håller förutsättningarna för svenskt skogs- och jordbruk att ändras i grunden. Företrädare för organisationer som representerar människor och företag som äger skog och jordbruksmark har reagerat men i övrigt är det nästintill tyst. Mest troligt för att besluten ligger på EU-nivå och den svenska bevakningen och intresset för EU generellt är sparsamt. Ja, såvida det inte handlar om att skälla och skylla på EU för att plocka en och annan politisk poäng.

Självklart kan EU-beslut och regelverk vara felaktiga precis som nationella, regionala och kommunala beslut och regler kan vara det. Sådant ska givetvis påpekas oberoende av nivå för besluten. Sedan beror det också på vilken syn man har på olika frågor vad man tycker är rätt och fel. Att en holländare har en annan kunskap och syn på skogsskötsel än personer från Sverige eller Finland som skogsnationer har är inte konstigt. Precis som nordbor har begränsad kunskap om olivodling jämfört med en sydeuropé.

Annons

Ibland är det enkelt att enbart skylla på Bryssel när beslut är knasiga. Ta EU:s art- och habitatdirektiv som exempel. Lagstiftningen som sådan är komplicerad och har i grunden ett vällovligt syfte, att skydda djur och natur, men kan i sin tillämpning slå fel. Och då finns det all anledning att kritisera EU-apparaten. Som när EU vill detaljreglera den svenska skogen på ett sätt som slår undan benen för svenska skogsbrukare från liten till stor.

Emellertid måste man titta djupare på frågan. Vad är det som får EU att tro att den svenska naturen skulle må avsevärt sämre än andra delar av EU och på det sättet kräva än mer regleringar? Vad jämför man med för att visa att den svenska naturen mår sämre nu än tidigare? Jo en referenstidpunkt som skiljer sig från andra länders i så måtto att Sverige hänvisar till ”förindustriell tid”. Ett helt eget påhitt från svensk sida.

”Det går inte att jämföra med en tid innan industrialisering och urbanisering och sätta det som något som är önskvärt att återupprätta.”

Europaparlamentarikern Emma Wiesner (C) som förtjänstfullt står upp för det svenska skogs- och lantbruket och för sunt förnuft i förhållande till vad Sverige ska använda som referens påpekar vilken dumhet detta är. Det går inte att jämföra med en tid innan industrialisering och urbanisering och sätta det som något som är önskvärt att återupprätta. Att jämföra med ”förindustriell tid” är något Sverige självt hittat på och inget som EU tvingat på oss men ändå är det EU som får stå vid skampålen för korkade förslag för att nå tillbaka till detta.

I förlängningen vill EU i sitt lagförslag om naturrestaurering nyttja referensen från art- och habitatdirektivet vilket skulle få stora negativa effekter för skogs- och lantbruket såväl som den svenska statskassan. Detta bland annat genom att vi skulle behöva minska arealen produktiv skogsmark och återväta jordbruksmark. Kostnaderna skulle kunna komma att uppgå till 100 miljarder kronor. Hade Sverige angett annan referens hade EU inte kommit med dessa långtgående förslag.

Sverige måste göra om och göra rätt. Det är dags att ange en verklighetsanpassad referenstidpunkt och förpassa alla tankar om ”förindustriell tid” till historiens skräphög.

Johan HammarqvistSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons