Här är budgeten som ska styra Sverige

M, KD och SD:s budget har regeringens budget som grund. Men av de 74 miljarder som regeringen lägger på reformer omfördelas drygt 20 miljarder nästa år. Enligt statsminister Magdalena Andersson handlar det om knappt 10 miljarder i justeringar i högerns budget.

– Jag bedömer att jag kan styra landet med den, säger Magdalena Andersson (S).

De tre oppositionspartiernas nya jobbskatteavdrag på 8 miljarder gäller bara för de som jobbar. I regeringens förvärvsavdrag får också personer som är sjukskrivna, har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga, funktionsnedsättning eller a-kassa en skattesänkning.

Därmed uppstår en skatteklyfta mellan de som har sjuk- och aktivitetsersättning och de som arbetar, något som regeringen kritiserar medan oppositionen hävdar ökar viljan att arbeta.

– Bidragssystemen är en viktig del att förändra så att det lönar sig bättre att jobba, säger Moderaternas Elisabeth Svantesson under budgetdebatten.

Regeringens familjevecka införs inte, som nästa år beräknas kosta 3,3 miljarder kronor. Familjeveckan innebär en utökad föräldraledighet för föräldrar till barn mellan 4 och 16 år.

Nya medel för extratjänster och introduktionsjobb som föreslås i regeringens budgetproposition avvisas också. Enligt M-, KD-, SD-budgeten innebär det en besparing på 1,5 miljarder kronor 2022. Partierna vill också minska uppräkningen av resurserna till arbetsmarknadsutbildningarna, vilket skulle omfatta omkring 300 miljoner kronor.

Anslag för byggsubventioner och energieffektiviseringar för omkring 1,3 miljarder kronor avskaffas 2022. Där ingår investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

Hemutrustningslånet för nyanlända tas bort nästa år till en beräknad kostnad av 167 miljoner.

Det ökade anslaget om 2 miljarder kronor för genomförandet av förslagen i den så kallade skogsutredningen, om att undanta stora arealer fjällnära skog från att brukas, tas bort.

Reformerna i högerbudgeten beräknas till 20,4 miljarder kronor medan finansieringen omfattar 19,9 miljarder kronor.

Partierna skriver i sitt gemensamma förslag att delar av finansieringen ska vara en del av Sveriges återhämtningsplan och kan delfinansieras via EU. Det kan handla om förslagen om utbyggd laddinfrastruktur, de tillfälligt förstärkta nystartsjobben och satsningar på vård och omsorg.

I den historiska uppgörelsen har partierna fått kompromissa i många av sina hjärtefrågor. Bland annat ville M sänka bensinskatten med 7,2 miljarder 2022 i sin budgetmotion, eller 1 krona litern vid pump. SD hade en liknande inriktning men med en mindre skattesänkning. Det landade i sänkning med 50 öre litern i uppgörelsen. Detta riktas som ett tillkännagivande till regeringen, som uppmanas återkomma med ett lagförslag.

– Vi kristdemokrater hade gärna sett satsningar på vägar och annat men det blev det här och jag tycker det är bra för de som behöver bilen, har KD:s ekonomiska talesperson Jakob Forssmed sagt.

Biståndet är en annan fråga som M och SD vill skära ned för att genomföra reformer. M vill minska biståndet till 0,7 procent av BNI (bruttonationalinkomsten) och SD vill minska ramen till 0,5 procent av BNI. KD vill hålla fast vid enprocentsmålet, vilket gick igenom.

– Det är ingen hemlighet vilken syn vi har på det. Men nu har vi en helhet och då står vi bakom det här förslaget. Men jag kan tänka mig att inför nästa mandatperiod och när vi förhoppningsvis ska göra det här i mycket större omfattning, då måste vi lyfta på den frågan igen, har SD:s talesperson Oscar Sjöstedt sagt.

Partierna ska skriva ihop sig om en stramare asyllagstiftning, vilket visserligen inte är en budgetpåverkande fråga. Där har M och KD fått förflytta sina positioner, enligt Sjöstedt, till en rättslig miniminivå enligt EU-rätten.

Två andra punkter där M och KD fått vika sig för SD är arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringen. Där blir det inga nedskärningar jämfört med regeringens politik, som föreslår en utökning.

– Hela Socialdemokraternas strategi att utmåla oss som ett parti som lägger oss platt för Moderaternas politik kommer helt på skam. Det finns ingenting om försämringar i a-kassan eller sjukförsäkringen, har SD-ledaren Jimmie Åkesson sagt till TT.

Inga pengar avsätts i budgeten till kärnkraftsforskning, vilket alla tre partierna vill se. M ville i sin budgetmotion lägga 250 miljoner kronor på kärnkraftsforskning 2022. KD föreslog 100 miljoner kronor årligen och SD ville i sin budgetmotion avsätta 150 miljoner under 2022 för att inleda arbetet med att upprätta en forskningsreaktor.

– Det skjuter vi på framtiden, säger Oscar Sjöstedt.