Den breda allmänheten lär få vänta till försommaren. Faran är stor att många inte kommer att erbjudas vaccindoser före midsommar, vilket är vad regeringen har satt upp som mål. Det dröjer flera månader innan svenska folket bokstavligen kan andas ut.

Det är en veritabel utmaning. Många är trötta på restriktionerna och skarvar mer än för ett år sedan. Och även om smittotalen har sjunkit under de senaste veckorna har Sverige och Skåne fortfarande en hög allmän smittspridning. Minskningen av antalet nya covidfall är också lägre i norra Skåne än i de södra delarna av regionen. Det är inte läge att slappna av.

Särskilt inte när de mer smittsamma virusvarianterna hotar att dominera om bara några veckor och skapa en tredje våg. Och särskilt inte eftersom det kalla vintervädret och mörkret gör att viruset sprider sig betydligt lättare än under sommaren. Det beror på ren fysik; det bildas aerosoler – små vattendroppar – i den torra luften. Dessa transporterar viruset under längre tid och över större avstånd. Det räcker alltså inte att tvätta händerna och att hålla ett par meters distans.

Men i Sverige tar vi inte höjd för detta förhållande. Vi är i stort sett det enda landet i världen där befolkningen inte bär munskydd i offentliga inomhusmiljöer. Trots att ett antal studier visat att covid-19 är luftburet och trots att WHO, europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, den amerikanska motsvarigheten CDC, president Joe Biden, Karolinska institutets rektor och Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp alla rekommenderar användandet av andningsskydd (som skyddar betydligt bättre än visir).

Det är mycket olyckligt. Dels använder vi inte en enkel metod att hålla tillbaka smittan med onödigt lidande och död som följd. Dels visar vi som medmänniskor inte omsorg om varandra. För om jag bär munskydd minskar jag framför allt risken att infektera andra. Omkring en tredjedel av all smitta sker från personer utan symtom. Så den relevanta frågan är varför svenskar inte alltid ska använda ansiktsmask när vi går i butiker, arbetar inomhus eller åker buss.

Under en pandemi gäller verkligen mottot ”en för alla, alla för en”. Ett munskydd ska inte jämföras med en cykelhjälm eller ett bilbälte – användningen av det påverkar fler än den enskilde bäraren. Andras beteende är sålunda allas angelägenhet.

Detsamma gäller vaccinet. Ju fler som tar sprutan, desto mer ökar det immunologiska skyddet i befolkningen, vilket gynnar inte minst personer som av olika anledningar inte kan eller har hunnit få en injektion.

Att bära munskydd och ta sprutan visar att man tar personligt ansvar och bryr sig om andra.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet