Nytt avlopp ger gamla fynd

Under 600-talet utvecklades handeln snabbt i södra Sverige. Kontakter knöts med exempelvis de brittiska öarna.

– Då dyker det upp handelsplatser en masse längsmed kusten. Men den vi hittat här är gigantiskt stor i jämförelse med andra. I storlek som en mindre medeltida stad, säger Bertil Helgesson från Sydsvenska arkeologer.

Han står på en vindpinad åker mellan glassfabriken i Åhus och Möllerännan. Han och två kollegor gräver sig nedåt och bakåt i historien. Det är regnigt, kallt och lerigt. Vardagsmat för arkeologer med andra ord.

– Folk tror att vi ligger i små hål och penslar under värmande sol, men vanligtvis ser det ut så här, säger Bertil Helgesson.

Han frågar sin kollega Jan Kockum hur många par byxor han har på sig och får svaret två.

– Ah, då är det ju varmt i dag, säger han och skrattar.

Strax efteråt faller det snöblandat regn på dem.

Men någon tjäle har de inte varit besvärade av i det cirka 100 kvadratmeter stora hålet. Olika djup, pinnar och andra markeringar avslöjar att det handlar om en arkeologisk undersökning och inte någon vanlig schaktning. Den kommer senare. För anledningen till att de är där och gräver är att kommunen ska lägga ett nytt avlopp tvärs över åkern. Sedan tidigare visste man att området var rikt på fynd. Hela åkern är fylld av flinta till exempel.

– 1981 gjordes en undersökning när nya villor några hundra meter härifrån skulle byggas. Där hittade man många fynd. Det överraskande är att den platsen verkar sträcka sig ända hit bort, säger Bertil Helgesson.

Bertil Helgesson ställer sig på den ljusa sandjorden och skrapar med sin skärslev. Han berättar att han skulle kunna gräva sig trött på jakten efter fynd. För där finns inget. Men ett steg åt sidan är jorden mörk, nästan svart. Ett tecken på mänsklig aktivitet.

– Det är alltså de mörka bitarna vi är intresserade av, säger han.

Och området är fläckigt, bitvis helt mörkt. Små cirkelrunda områden är tecken på stolphål. Större områden där de hittat skörbrända stenar, det vill säga att de värmts upp så många gånger att de blivit porösa, är tecken på eldstäder. På ett ställe har de hittat vävtyngder som användes vid textilframställning. Deglar och bronsklumpar är bevis på att det gjutits brons på platsen.

– Det här var alltså en stor plats för handel och tillverkning av olika hantverk, säger Bertil Helgesson.

Det lilla området har inte bjudit på några specifika upphetsande fynd, som utgrävningen från 1981 där man hittade arabiska mynt, glaspärlor från Orienten och glas från Rhenlandet. Men alla fynd hjälper till att datera platsen till cirka 750-850 år efter Kristus. Just i början av Vikingatiden.

Fyndområdet kan beskrivas som en förlöpare till dagens Åhus vars rötter sträcker sig till 1 100-talet. Bertil Helgesson skulle så klart vilja gräva mer för att bevara fler fynd. Men det är inget han tror blir aktuellt.

– Det är visserligen planlagt område. Men skulle kommunen vilja bygga villor skulle det krävas en stor undersökning. Och det skulle kosta alldeles för mycket, säger han.