Ledord: engagemang

Familj Artikeln publicerades

Det finns en rymd av lugn kring Carolina Olsson. Men samtidigt en vänligt försiktig bestämdhet som inte minst ger sig till känna i hennes stora engagemang för andra människor.

Carolina Olsson är ny gruppsekreterare i Amnestygrupp 86 i Kristianstad. Kampen för de mänskliga rättigheterna är något hon för på flera plan.

Hon läser just nu in sin fil mag i internationella relationer.

Hon har två fil kand, både i freds- och konfliktvetenskap och i internationella relationer.

- Det började tidigt, men jag vet egentligen inte varför jag känner så starkt för de här sakerna. Jag vill engagera mig, det är viktigt för mig.

Kanske det började redan i skolan, som Carolina gick i Malmö innan hon som 14-åring kom till Kristianstad. I klassen hade bara fem elever helsvensk bakgrund. Det gjorde att berättelser från olika krig fick henne att lyssna. Det handlade ju om sånt som hennes kompisar hade varit med om. Det blev verkligt.



För fem år sedanbörjade hon att engagera sig i Amnesty. Hon arbetar både lokalt och regionalt, och drömmer om ett jobb inom organisationen. Hon känner sig ganska full av teoretiska kunskaper, och fjolåret där hon arbetade på ett fredsforskningsinstitut i Uppsala, var ett välkommet avbrott.

- Det var jättespännande att se hur de arbetar. Fokus är på Afrikas horn och man arbetar med analyser av situationen med hjälp av folk på plats.

Arbetssättet med att stärka civilbefolkningen och verka på gräsrotsnivå tilltalar henne. Att se de strukturer som finns i landet i stället för att pracka på ett västerländskt och rikt sätt att tänka.

- I Somalia har man systemen med de äldre. Då gäller det att stärka dem och stötta lokala initiativ. Det är ett sätt som tar tid men som måste få ta tid om man vill bygga en stabil stat.



Pendlande tillMalmö högskola tar en del tid, men till sommaren är hennes utbildning klar. Då väntar en oviss framtid. Sannolikt inte i Kristianstad, Carolina planerar för att flytta till någon större stad. Eller utomlands. För nu vill hon göra allvar av all teori. Den där envisheten gör att Carolina tror på möjligheter. Att om man bara har tålamod, så får man utdelning.

- Jag tror att svårigheten att få nya aktiva medlemmar till Amnesty sannolikt beror på att folk känner sig överväldigade när man hör hur omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna är. Då tror man att det krävs att man gör oerhört mycket.

Carolina tänker ofta på Michael Wiehes text i "Just den sekunden", som hon menar är något av en ledstjärna i hennes liv. Och borde vara i fleras.

"Det är så lite en människa kan göra, det är så lite en människa förmår, men om människan vill kalla sig människa får hon göra det lilla ändå. Just i den här sekunden kan lite vara mycket nog, att äntligen vända på klacken för att stå det onda emot".