Soldatlivets instängdhet

Kultur Artikeln publicerades

Lumparlivets klaustrofobiska grabbvärld skildras i Augustin Erbas roman "Ensamhetens broar". Johan Wilhelmsson övertygas av en debutant med kontroll över sina stilmedel.

Augustin Erba

"Ensamhetens broar"

(Bonniers)



ººEn atmosfär av instängdhet, tristess och pennalism vilar över Augustin Erbas debutroman "Ensamhetens broar".

Det handlar om värnplikten, men inte om lumparminnen av det vanliga skojfriska eller nostalgiska slaget. Författaren beskriver en smått klaustrofobisk värld av pojkar utan kvinnor, av marschkängor och logementslängor, porrbilder och snusprillor, där de milda ska knäckas och empati är ett ord utanför lexikonet.



Platsen är ett ingenjörregemente "någonstans i Sverige", tiden ett av de sista åren av Kalla krigets bipolära värld. Här finns offer och förövare, men också den tysta majoritet av vittnen som väljer att, av bekvämlighet eller rädsla, vända bort blicken i det avgörande ögonblicket. Till den senare kategorin hör berättaren, en vag ung man som aldrig riskerar något genom att ta ställning eller följa sitt hjärtas röst och som i längden själv undermineras av sin räddhågsna egenskapslöshet.

Verkningsfullt väver Erba in ett par stadgande intrigtrådar i sin roman, som annars bygger mer på stämning än på spänning. En värnpliktig, berättarens närmaste vän i det civila, får nog av soldatlivet och schappar. Ett dödsfall i samband med en skjutövning kastar en lång skugga.

Däremellan är det militär vardag; man monterar broar och river dem igen, äter kall pyttipanna direkt ur konservburken och tar isär sin automatkarbin på mindre än trettio sekunder.



Erba är en mogen och övertygande debutant, med kontroll över sina litterära stilmedel. Ibland kan han med sina korta, effektiva och sakliga meningar föra tankarna till Jerker Virdborg, som ju också dras till hårda homosociala miljöer.

När romangestalternas roller etablerats blir skildringen emellanåt väl statisk: den rättrådige är alltid rättrådig, den obeslutsamme ständigt lika obeslutsam. Stundtals låter dialogen dessutom en aning konstruerad.

Fast samtidigt, och det är det väsentliga, lyckas Erba frammana en kvävande stämning med en åskådlighet som får också en läsare som aldrig tjänat fosterlandet i grön skärmmössa att kallsvettas.















Fakta:

Augustin Erba, född i Stockholm 1968, arbetar som journalist på bland annat SVT och Sveriges radio. Han har medverkat med texter i antologierna "Uppdrag: Pappa" (2004) och "Uppdrag: Familj" (2005). "Ensamhetens broar" ska enligt planerna följas av titlarna "Ensamhetens stad" och "Ensamhetens borg".