Att höja skatten är en usel idé
Enligt beräkningar från finansdepartementet väntas Sveriges befolkning öka med över 800 000 personer under de kommande åtta åren. Den demografiska utvecklingen kräver hundratals nya äldreboenden, skolor och vårdcentraler (TT 19/8).
Som konsekvens tror var tredje ekonomichef i kommunerna att man kommer behöva se över skattesatsen. Det har blivit allt fler som kikar på möjligheten att ta ut mer av medborgarna (SvD 19/8).
Ja, dessvärre går det upp, upp, upp år efter år. Den totala kommunalskatten steg under 2000-talet. ”I procent räknat handlar det om en höjning med 1,74 procentenheter sedan 2000. Detta låter kanske inte som särskilt mycket, men det innebär faktiskt över 5 000 kronor mer i skatt per år för en genomsnittlig löntagare”, kommenterade Fredrik Carlgren från Ekonomifakta (11/1).
För vissa politiker är det lätt att kräva mer. Jonas Sjöstedt är en av dem som utan att skämmas står på torgmöten och lovar skattehöjningar om 76 miljarder – som om det var något att skryta om.
Politiker till vänster vill gärna få oss att tro att skattehöjningar automatiskt leder till mer till skola, vård och omsorg. Men det är inte så enkelt. Tvärtom kan det bli tvärtom – helt enkelt eftersom vi anpassar oss efter nivån.
Nationalekonomen Jacob Lundberg skrev i senaste numret av Ekonomisk debatt om hur skattesystemets utformning påverkar våra ekonomiska beslut i vardagen, vilket i sin tur märks av på skatteintäkter och sysselsättning.
Han kom i ett experiment fram till att 43 procent av de intäkter som förväntades komma in via höjd kommunalskatt försvann som en effekt av så kallade dynamiska effekter. Detta eftersom människor gör andra val beroende av hur hög skatten är. Vi ändrar beteende om skatterna går upp, så att de inkomster politikerna förväntat sig går upp i rök. Om den kommunala skatten höjs med en procentenhet beräknas exempelvis sysselsättningen minska med 13 000 personer.
Däremot kan man märkligt nog få in mer pengar till det gemensamma genom att sänka skatten. Jobbskatteavdraget har enligt Lundberg skapat 128 000 jobb, och att sänka skatten för höginkomsttagare skulle finansiera sig självt.
Men dessvärre mäter inte våra ledande politiker via Finansdepartementet sådana här dynamiska effekter, vilket Finanspolitiska rådet har kritiserat. ”Vi anser att det är klart otillfredsställande att regeringen inte redovisar beteendeeffekter av enskilda förslag” (29/4 -16).
Nej, i stället säger vissa makthavare liksom förprogrammerade robotar att ”högre skatt ger mer-högre skatt ger mer-högre skatt ger mer”. Det verkar ju så logiskt i väljarnas öron – även om det inte riktigt stämmer.
Under mandatperioden höjdes skatten i 87 kommuner, enligt Ekonomifakta. Det vore inte bra om fler fortsatte i den riktningen. Ett land som beskattar sina invånare högre och högre och högre kommer till slut knappt att ha några att beskatta alls.
