Carolin Dahlman: Carolin Dahlman: Nej, vi slöjkritiker är inte rasister

Försköna inte det fula hedersvåldet genom att säga att vi som aldrig glömmer Fadime har några skumma syften – som att peka ut icke-etniska svenskar eller låta andra som misshandlar kvinnor komma undan. Den inställningen gynnar inte kvinnor. Tvärtom.
Carolin DahlmanSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 5 februari 2019
Carolin Dahlman
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.

För någon vecka sedan påstod ett par företrädare för den ideella organisationen Terrafem Skåne att vissa vill använda våld i hederns namn för att peka ut grupper som inte är etniskt svenska som problematiska. Underförstått: de som ser ett samband mellan hedersvåld och kultur eller religion kan vara rasister eller islamofober (25/1).

Men det är löjligt att påstå att det i stället är enskilda individer som plötsligt råkar få feeling och skjuter ihjäl sin dotter för att hon blir kär i fel kille. Fadimes Sahindals pappa var ingen enskild galning, utan född och uppvuxen i en kultur som pressade honom till att mörda någon han älskade. Inte alla icke-svenskar är därmed problematiska, men många lever i en kultur som är lika mörk som vår härliga demokrati-mänskliga rättigheter-tolerans-kultur är ljus. Det kan man inte tralla bort.

Det leder till ”svepande, stigmatiserande föreställningar och främlingsfientlighet”, klagade skribenterna. Men ökad medvetenhet och förståelse kan faktiskt också leda till att unga tjejer kan få andas, både bildligt och bokstavligt.

Terrafem ville dock likställa hedersvåld med metoo och få det till att handla om enskilda händelser utförda av galningar; att tala om att denna typ av våld ofta är knutet till vissa kulturer eller religioner är att utse syndabockar, menade de. Men alla som arbetar med hedersvåldsfrågor gör detta för att rädda liv, inte peka ut någon. Kunskaperna kring hur olika kulturer fungerar är en hjälp. Varför blunda? Varför skambelägga den som ser? Det blir grymt.

Debattörerna fick svar av Mikael Thörnqvist, medlem i GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime, som citerade Fadimes tal i riksdagen 2001, där hon var för att berätta ”hur det kan vara att leva som utländsk tjej i Sverige, med dess lagar, seder och kultur. Hur svårt det är att balansera mellan familjens krav och förväntningar och det svenska samhället som står för helt andra värden och synsätt". Fadime såg. Vi behöver se hennes systrar.

Galet nog verkar vissa feminister göra det svårare att hjälpa de förtryckta genom att påstå att allt är frid och fröjd och ställa sig på fel sida. 2013 poserade exempelvis både Åsa Romson (MP), Veronica Palm (S) och Gudrun Schyman (Fi) med slöja i hijabuppropet. ”Både tjejen med tighta byxor som blottar stringtrosor och tjejen men sjal över håret har rätt till respekt för sin individ.”, skrev Palm – utan ett uns av insikt.

Och i helgen firades internationella hijabdagen, vars syfte var ett ”visa världen att ingen kvinna är förtryckt eller fängslad i sin slöja, utan att det är ett val av fri vilja”.

Dessa ord är ytterst provocerande. Är INGEN kvinna förtyckt eller fängslad? Människorättsaktivisten Bahareh Andersson skrev i varje fall snabbt ett svar: ”Som barn levde jag under tvång och förtryck. Jag tvingades täcka mitt hår, för att detta inte skulle ge ”fel signaler” till det motsatta könet. Därför upplever jag ”Internationella hijabdagen” som ett hån”.

Det finns självklart de som av fri vilja väljer att underkasta sig de religiösa eller kulturella regler som innebär att kvinnor inte ska visa håret (med mera med mera med mera), och jag kan inte högfärdigt hävda att de inte vill det de vill. Men vi tenderar alla att ta till oss av vår omgivning.

I förra veckan sände TV4 Nyheter till exempel ett reportage om betyg från en 4-klass i Malmö. Alla unga flickor utom en bar slöja; tror någon att de alla valde detta frivilligt på morgonen?

Socialt tryck kan trycka hårt och forma en människa. Och mosa henne.

Läs gärna också:

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.