Carolin Dahlman: Carolin Dahlman: Vuxna ska självklart ingripa när barn kränker andra barn
En kvinna i personalen vid en förskola i Hässleholm fick en skriftlig varning efter att ha slagit bort handen på ett barn som knep eller klöste ett annat barn i ansiktet är anmärkningsvärt. Men vad skulle hon ha gjort? Låtit barnet skada sin kompis?
En läsare reagerade kraftfullt på tidningens Facebook: ”Vet inte om man ska skratta eller gråta! Jag arbetar i grundskolan och delar/hindrar elever dagligen som hamnar i fysisk konflikt. Kommer också fortsätta göra detta oavsett risk för varningar. Jag kommer inte tillåta att elever under min uppsyn får ”fritt fram” att göra andra illa; såväl fysiskt som psykiskt!”
Tack och lov finns det alltså fortfarande vettiga vuxna i barnens värld. För vem vinner på att de små kan klösa varandra utan bestraffning? Den som blir utsatt för mobbingen eller den som lär sig att det är okej att mobba? Svar: Ingen.
Vuxenvärlden måste uppfostra, och ibland behövs det hårda nypor.
När några 12-åringar stökade på ett bibliotek nyligen blev de bemötta med våld av ordningsvakter. Vid ett panelsamtal om saken menade vissa att ”bibliotekspersonalen behöver utbildas för att handskas med barn. ”De kan bygga relationer med barnen, föra dialog”, tyckte psykologen Erika Mattelin. ”Min lilla pojke är en bra pojke, han ville vara på biblioteket”, sa en mamma. ”Vi känner att vi inte behandlas rättvist, våra barn känner så, de tycker att ingen bryr sig om deras rättigheter”, sa en annan. ”Män som rasifieras som icke-vita, unga killar, stoppas och trakasseras av vakter”, menade en kriminolog i panelen.
Men som Malin Lernfelt skrev på ledarsidan nyligen berättade personalen på biblioteket att killarna gick in i tysta salen och skrek, störde och slängde chipspåsar på golvet. De hade flera gånger blev tillsagda lugnt och fint utan att lyssna och till slut var bibliotekarien tvungen att larma väktare. ”På den av filmerna som är tagen utanför biblioteket syns också hur ordningsvakterna inledningsvis i lugn ton ber killarna att gå, varvid en av dem istället för att avlägsna sig blir aggressiv, ifrågasätter och börjar göra utfall.”
Skulle det vara trakasserier mot icke-vita, mot det stackars barnet ”som bara ville vara på biblioteket” eller ”behandlas rättvist”? Suck. Ge mig styrka.
Det talas ibland om curling av barn. En dansk studie av 6 000 barn visade förra året att barn som inte får hjälp av sina föräldrar klarar sig sämst i livet. De som fick högst betyg i skolan var de som både hade fått mycket hjälp hemma och behövt hjälpa till. Men att därmed påstå att det är ”bra att skämma bort sina barn”, som vissa snabbt gjorde, känns som att dra lite för stora växlar. Barn behöver bli sedda och stöttade – inget snack om det – men att lyda deras minsta vink är inte alltid sunt. Tvärtom.
En bekant berättade om ett barn på dotterns förskola som vägrade äta mat och som därför enbart fick bullar och kakor av föräldrarna. Nu visade det sig att barnet stannat i växten och fått dra ut fyra tänder.
2017 kom också en stor internationell studie som visade att förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökade kraftigt mellan 1975 och 2016 i nästan samtliga 200 undersökta länder. Andelen feta svenska pojkar hade mer än trefaldigats de senaste 40 åren.
Vuxna måste våga säga nej, fy, tyst och sluta. Kommentarer som ”fram med rottingen igen” är onödigt hårda, men om inte vuxna törs ingripa alls för att skydda en liten mot våld av rädsla för att bli av med jobbet, vad får vi då för samhälle?
”Hade det varit vuxna som bråkat och någon ingriper så kallas det för civilkurage”, kommenterade en läsare. Det ligger en sanning i det.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.