Inte ”grumligt” eller rasistiskt att vräka den som har misskött sig
I Lund har en romsk förening fått hyra ett hus i över tio år. Enligt hyresavtalet skulle man sköta underhåll, men då tekniska förvaltningen insett att föreningen låtit huset förfalla sades kontraktet upp. Dessutom hade en av medlemmarna folkbokfört sig på adressen, trots att lokalen inte får användas som bostad enligt bygglov och detaljplan.
Trots detta beslutade den rödgröna politiska majoriteten att föreningen skulle få köpa huset för 700 000 kronor – långt under marknadsvärde – samt slippa skadestånd.
Två representanter för Liberalerna menade att försäljningen stred mot kommunallagen och överklagade beslutet. Philip Sandberg (L), nyblivet kommunalråd, kommenterade: ”Vi kan inte skänka bort vår gemensamma egendom och belöna avtalsbrott”.
Men Tekniska nämndens ordförande Emma Berginger (MP) meddelade i Lokaltidningen att hon vill gå vidare med affären och la till: ”Jag kan också tycka att vissa av protesterna mot försäljningen har en hel del grumliga förtecken eftersom det handlar om en romsk minoritet” (27/10).
Grumliga förtecken? Ja, det är självklart en grumlig omskrivning av rasism.
Rasism och islamofobi är ett otyg som vi bör reagerade emot. När apotek nyligen vittnade om att en del av personalen kallats n-ordet och att kunder vägrat ta hjälp av personal med slöja blev många rasande. Att döma utifrån hur någon ser ut eller om de är judar eller muslimer är ovärdigt.
Men just därför är det viktigt att skilja på relevant kritik och ogrundade påhopp. Om man ska se genom fingrarna på grund av att någon tillhör en etnisk minoritet eller religion blir det ju en slags omvänd rasism. Målet ska vara likabehandling, att man ser individen.
Aftonbladet beskrev nyligen hur en ung kvinna ”tvingades ta av sig slöjan för att få göra högskoleprovet” (24/10). Men som Eli Göndör skrev i Smedjan är det ”inte exkludering att bli behandlad som alla andra”. Hörsnäckor är en fuskmetod har förekommit organiserat och det är därmed naturligt att de som ska skriva provet kontrolleras. Hon fick alltså följa samma regler som alla och därmed blivit inkluderad (30/10).
I Kristianstads kommuns ansökan till Tillväxtverket om pengar mot segregation beskrev man läget i de båda utanförskapsområdena Gamlegården och Charlottesborg. Siffror som att 49 procent av de boende i Gamlegården är utan arbete framkom, liksom att 18 procent uppbär försörjningsstöd. Man beskrev hur områdena var stökiga på olika sätt, med anlagda bränder, bilbränder, hot och trakasserier mot de boende, attacker mot blåljuspersonal och handel med narkotika (14/9).
Vänsterpartiets Ruzica Stanojevic delade dock inte beskrivningen. I stället för att lösa problemen med poliser och kameror menade hon i en reservation att de orsakats av rasism och diskriminering, och att det som behövdes var en utbildningskampanj mot rasism och främlingsfientlighet.
Men kan oroligheter och kriminalitet verkligen skyllas på rasism? Ska de som säljer knark och ger sig på ambulanser inte anklagas för sina handlingar, utan finns skäl att ursäkta förövarna för att de utsatta? Ska vanliga kristianstadsbor i stället uppfostras och tillrättavisas? Nja. Det vore snarare omvänd rasism att låta dem som säljer knark och bränner bilar få fortsätta sätta skräck i folk.
Den som använder rasismanklagelser för att vissa ska särbehandlas gör samhället en otjänst; risken är att motsättningar ökar mellan grupper.
Ett schysst Sverige bemöter alla lika. Den som beter sig svinigt straffas och den som är skötsam och hederlig möts med respekt. Svårare än så är det inte.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.