Carolin Dahlman: Självklart måste nyanlända göra allt för att få jobb
När Lars Leijonborg lanserade förslaget 2002 framställdes det som rasistiskt. ”Det var oerhört omskakande, ett trist försök att döda debatten”, sa Leijonborg till Expressen häromdagen.
2006 kallade Aftonbladets ledarsida det ”röstfiske i grumliga vatten” (28/6). 2013 menade Anders Lindberg att man i stället för att kräva språkkunskaper borde ”lägga kraften på att bekämpa diskrimineringen på arbetsmarknaden”.
Men numera har sansade röster slutat bli rädda för de överord och rasismanklagelser som så lättvindigt har slängts mot oss. Det är faktiskt inte en fråga om röstfiske att kräva att den som får stöd av andra skattebetalare gör sitt bästa för att få jobb. Det är en fråga om ekonomisk balans och respekt för andra.
Så länge arbetslösheten är hög bland invandrare samtidigt som arbetsgivare i både privat och offentlig sektor skriker efter folk duger det inte bara med reformer som förändringar av LAS för att få fram fler jobb, utan de som går sysslolösa måste också förkovra sig. Om en person som saknar gymnasieutbildning eller språkkunskaper inte får anställning är det inte diskriminering; hen är inte nog kvalificerad helt enkelt – oavsett hudfärg. I en undersökning från chefsorganisationen Ledarna svarade över åtta av tio svenska chefer att de ser språkhinder som en utmaning för att anställa nyanlända.
Medborgarskapet är dessutom viktigt då det ger omfattande rättigheter och makt över andra via att man får rösta i riksdagsvalet eller bli invald bland de 349. Man får en ovillkorlig rätt att bo här, plus alla de sociala rättigheter som ges, så motståndet mot att ställa krav på motprestation är märkligt.
Alla andra nordiska länder har krav på språkfärdighet för medborgarskap; USA och Kanada liksom 36 av 47 medlemmar i Europarådet har det. Numera är också de svenska väljarna mycket positiva till språktest. Enligt Demoskopundersökning ansåg 77 procent att det var positivt att införa både kunskapstest i svenska och samhällskunskap för medborgarskap.
När public service rapporterade om saken i P1 Morgon på torsdagen var dock inslaget vinklat. Det inleddes med en sfi-student som var emot språkkrav eftersom hans pappa aldrig hade gått i skola. En annan sfi-student tyckte att test kunde vara okej upp till 45 år kanske? Ingen av dem svarade på svenska.
Reportern ifrågasatte varför politikerna ens tillsatte en utredning när man inte visste ungefär hur testet skulle se ut. Kritiska forskare som menade att ingen vet om test främjar integration, löser samhällsproblem eller ger språkkunskaper fick komma till tals, oemotsagda. ”Det här verkar snarare handla om att man vill visa att man är någon som ställer krav på en viss grupp i samhället”, sa en av dem.
Jojo, nog finns fortfarande motstånd och insinuationer både i åsiktstexter och i ”neutrala”, skattefinansierade, radioreportage.
Det finns naturligtvis personer som av olika skäl kommer att ha svårt att ta till sig ens den enklaste svenska, men normen kan knappast vara att se nyanlända som inkapabla att ta till sig språkkunskaper. Vad är det för människosyn att dissa deras kompetens så grovt? Många av dem som kommer är unga och om det inte ska ställas krav på dem alls; om de ska behandlas med de mjukaste silkesvantarna och vyshas till sömns resten av livet på grund av trista erfarenheter i sina hemländer, blir det orimligt dyrt att hjälpa dem. Eller att hjälpa fler.
I Sverige erbjuds nyanlända kurser och gratis bibliotek som dignar av litteratur av olika svårighetsgrad. Den som får hjälp av svenska skattebetalare borde pressas att ta del av detta.
”Vi vet att språk är makt och kan man inte språket i det land man bor i är det svårt att klara sig, både utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, men också utifrån en social tillvaro”, kommenterade Gulan Avci, integrationspolitisk talesperson för Liberalerna.
Och visst, att kunna språket hjälper människor att komma in och trivas bättre, men det borde även kunna formuleras som en plikt utan att det anses kontroversiellt. Det är inte mer än rätt att ställa krav på personer som saknar arbete och vill få rätt att bli riksdagsledamöter. Andra länder gör så. Det är dags att också vi tar mod till oss.
Läs gärna också
Om du vill kommentera är du välkommen till Facebook, på Carolin Hanna Dahlmans profil, där debatten alltid går varm. Även Twitter fungerar bra!
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.