Jörgen Svensson: Jörgen Svensson: En svår dag för många – men vissa saker är viktigare än andra
Jag var 14 år första gången jag satte min fot på redaktionen. Det är snart 44 år sedan. Under de åren har man hunnit vara med om en hel del, men maken till dramatisk dag och vecka har jag inte upplevt under alla år.
Ett knivdrama i anslutning till en tidningsredaktion tillhör verkligen inte vanligheterna. Att tidningens egen personal hamnar mitt i händelsernas centrum är ännu ovanligare och förklarar möjligen ett och annat i övrigt också.
Medarbetare på tidningen blev i allra högsta grad involverade i händelsen i måndags när elever, däribland den skadade 16-åringen, på NTI-gymnasiet flydde bakvägen ut ur skollokalerna. De togs sedan emot av redaktionell personal som dels ringde 112, dels gav den skadade hjälp. Allt detta har uppmärksammats i stora medier som Aftonbladet, Dagens Nyheter och Sveriges Television.
Det var flera rutinerade medarbetare på redaktionen som gjorde en storartad insats mitt i kaoset, som gjorde helt rätt prioriteringar. Den skadade och hans kamrater togs först om hand, sen nyhetsarbete.
Mitt i stöket under måndagsförmiddagen var det många publiceringsbeslut som skulle tas, många frågor att ställa. Vilka bilder ska vi publicera? Vilka kan vi publicera? Vilka kan vi inte publicera? Kan vi ta med den uppgiften? Är det integritetskränkande att berätta detta? Vilka hänsyn har vi att ta med tanke på att det faktiskt rör sig om barn?
I ett visst läge fanns det uppgifter som bara vi, av förklarliga skäl, kände till. Vad av detta gick att publicera? Svåra avvägningar.
Själv stod jag nere i Nya Boulevarden utanför avspärrningarna och kommunicerade med redaktionen. Ingen fick nämligen komma vare sig in eller ut ur fastigheten där Kristianstadsbladet och skolan ryms.
En utgivares arbete är reglerat i grundlag. Det är till exempel väldigt tydligt att det är utgivaren som alltid i alla lägen är ansvarig för det som publiceras. Lagstiftaren har sett allvarligt på utgivarens uppgift.
”Polisen agerade föredömligt och resolut i måndags och var snabbt på plats med stora resurser.”
Det säger sig självt att det är lättare, för att inte säga mer möjligt, att ha styr på svåra överväganden mitt på redaktionen än på gatan 75 meter därifrån. Först tre timmar efter själva dådet på morgonen tilläts jag passera in i tidningshuset.
Polisen agerade föredömligt och resolut i måndags och var snabbt på plats med stora resurser. Jag kan konstatera att min respekt för polisens arbete är större än polisens respekt för mitt som utgivare.
Hur som helst, det finns mer eller mindre viktiga saker här livet. Det viktigaste av allt är att eleven och läraren kom ur incidenten med livet i behåll och båda uppges må efter omständigheterna väl.
Jag tänker också att vi bör ägna en tanke åt skolledning och övriga elever på skolan som hade en extremt svår situation att hantera.
