"Sätt målet en miljon kronor"

– Det finns inget givet svar. Är 100 000 kronor, 500 000 kronor eller tio miljoner kronor en förmögenhet? Människor har väldigt olika uppfattning om pengars värde. Men man kan kanske säga att ett placeringsbart belopp över en miljon kronor kan betraktas som en förmögenhet.

Fredrik Krüger har en stor andel kunder i 55–60-årsåldern som vill placera sitt kapital.

– I den åldern har många sålt sin bostad eller kanske sitt företag och fått loss en större summa som de vill ha hjälp att placera.

Lika stort sparkapital har den som är 45–50 år inte hunnit bygga upp eller få loss. I än mindre grad den som är 35.

Men det är i just dessa åldersgrupper som det är viktigt att bokstavligt talat se om sitt hus. Det gäller att vara ute i god tid för att investera/spara sig till ett kapitaltillskott för att få en fullgod månadsinkomst även efter 65 års ålder.

Hur mycket behöver man ha som privat sparkapital totalt sett för en pension som motsvarar nuvarande levnadsstandard?

Den frågan försöker många få ett enkelt svar på.

Det är inte lätt.

Men det finns ledtrådar.

– Sätt ett mål. Försök få ihop en miljon kronor sammanlagt i de tre pensioner du kan påverka: PPM-sparandet, tjänstepensionen samt privat pensionssparande. Och höj sparbeloppet efter hand. Med 200 kronor i månaden under 25 år når man inte målet en miljon, råder Fredrik Krüger, med fokus på unga vuxna.

– Vad vet vi om framtiden? Inte mycket. Men ett vet vi , och det är att vi måste spara för att få en fullgod pension. Man måste spara även om pensionen ligger långt borta.

Fredrik Krüger säger att det krävs extra pensionskapital som påbyggnad till den allmänna pensionen, eftersom framtidens statliga pension bara blir knappt hälften av en slutlön.

När ska man då börja spara? Vid 20, 30 eller 40 års ålder?

När man fått sitt första fasta jobb och inkomst är hans svar.

– Men man ska inte börja med pensionen, utan med en buffert i storleksordningen en–två månadslöner.

Prio två, säger Fredrik Krüger, är att målspara till eget hem eller bil eller semester eller något annat kapitalkrävande man längtar efter.

Först som ett tredje steg kommer spara till pensionen och då börjar man närma sig 30-årsåldern. 10 procent av månadslönen med autogiro insatt på utvalt konto eller sparform eller fonder är ett vanligt råd. Fredrik Krüger har fler tips.

– Det går att spara även på sitt studiebidrag. 100 kronor i månaden. Det är inte mer än kostnaden för tre öl. På så sätt vänjer man sig även vid att spara regelbundet.

Det sämsta sättet att spara är att sätta in en stor engångssumma. Gör man sin placering med börskoppling kan man riskera att hamna i en mångårig börsnedgång som slukar stora delar av kapitalet.

– Bäst är att pytsa in pengar regelbundet. Då är man med i både nedgång och uppgång, säger Krüger och ger varnande exempel:

• Det är fortfarande 25 procentenheter kvar för att nå upp till samma börsnivå som år 2000, innan det stora börsraset satte igång.

• Vid 2010 års utgång saknades det fortfarande 10–15 procentenheter för att nå upp till börstoppen i juli 2007.

– Vi har haft extremt volatila år på börsen med två gigantiska nedgångar; 2001–2002 och 2007–2008. Vill man vara med i leken så bör man se över sina placeringar minst två gånger om året för att kunna sälja och köpa det som är bäst för den långsiktiga avkastningen, säger Fredrik Krüger.

Lättare sagt än gjort. Det finns i dag tusentals fonder och massor av olika sparformer och konton att välja mellan. Men enklare lösningar är på frammarsch.

– Indexprodukter kommer stort. Och börshandlade fonder är en ny före-teelse som också växer kraftigt. Avgifterna är mycket låga, 0,3 procent, vilket är mycket gynnsamt vid långsiktigt sparande. Indexfonder är ett bra val för sparande till pension och det finns många varianter, allt från svenska indexfonder till utländska index och råvaruindex.

Men, varnar han, börshandlade fonder med så kallad hävstång är inget för vanliga sparare.

– Det är för riskfyllt att i hopp om att få dubbelt upp, istället riskera att få ett kursfall dubblerat, säger Fredrik Krüger.

Han är en av många i den nu snabbt växande skaran av sakkunniga som öppet varnar för alldeles för många och för höga fondavgifter.

– Avgifternas storlek är otroligt viktiga att titta på. Enkla bra lösningar med billiga avgifter är det man ska sträva efter i långsiktigt sparande. Krüger ger exempel på möjligt upplägg.

– Grundplåt kan vara en svensk indexfond. Antingen en fond utan avgift eller i vilket fall med låg avgift.

Ett inslag av en tillväxtmarknadsfond är bra som komplement. Dessa brukar dock kosta lite mer i avgift, runt 1,5 procent. Satsa gärna på två olika fonder.

Detta, säger Fredrik Krüger, kan ge en bra tillväxt av sparkapitalet på en period av fem till sju år .

Han framhåller också att man måste göra en avvägning och lämplig fördelning mellan aktier, risk och ränta. I sitt val måste man också bestämma sig för hur mycket tid man själv vill lägga ner på sina placeringar.

Fredrik Krüger varnar för att det nya skattegynnade investeringskontot som är på gång, är olämpligt för den som inte själv vill vara aktiv och byta placeringar i takt med kursutveckling upp eller ner.

– Man får inte glömma att det är man själv som har aktivt ansvar för sina placeringar.