Bromölla går mot strömmen
År 2001 redovisade 93 kommuner fortfarande underskott, trots att det innebar ett lagbrott. Men balanskravet hade ändå fått effekt. 1999 redovisade två tredjedelar, 191 stycken, av de svenska kommunerna underskott. Snittförlusten uppgick till 969 kronor per invånare och år. 2001 redovisade 114 av dem vinst. Ragunda, Dorotea, Munkfors och Krokom stod för stora resultatförbättringar. Samtliga är mindre industri- eller glesbygdskommuner. Den största resultatförbättringen stod Fagersta kommun i norra Västmanland för, en kommun som har flera likheter med Bromölla. Båda kommunerna har runt 12000 invånare varav en stor andel är sysselsatta inom industrin. 1999 redovisade Fagersta en förlust på 49 miljoner kronor, räddningsinsatser i en kommunal bostadsstiftelse och bristande styrning uppges ligga bakom underskottet. – Nödvändiga och högst befogade förändringar genomfördes inte, säger kommunalrådet Stig Henriksson (v) till tidningen Kommunaktuellt, och berättar att 2001 innebar ett trendbrott. Överskottet blev 42 miljoner kronor. Tur, ökade skatteintäkter och en nyhet i Fagersta, budgetdisciplin, uppges vara orsakerna. Nämnder och förvaltningar visade en i Fagersta inte tidigare skådad budgettrohet. I Bromölla kommun ser bilden annorlunda ut. 2001 var det fjortonde förluståret i rad. Något som bland annat resulterade i att kommunens revisorer avstyrkte att kommunstyrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet den 22 april. Resultatet blev minus 4,8 miljoner kronor 2001. Största orsaker: Stadsbidraget sänktes med 3,8 miljoner kronor, avgiften till momssystemet blev 1,7 miljoner kronor högre än budgeterat och framförallt, tilläggsanslag på 5 och 3,8 miljoner kronor beviljades till socialnämnden respektive tekniska förvaltningen. Men trots de sistnämnda posterna menar kommunalrådet Christer Adelsbo (s) att budgetdisciplinen är god i Bromölla. – När det gäller budgetdisciplin är vi bäst. 2001 lämnade vi ifrån oss en budget i balans men förutsättningarna från staten ändrades kraftigt, säger han och hänvisar till en av Göteborgs Universitet genomförd undersökning. – Den visar att vi har en bra ekonomisk styrning. De ramar som läggs följs. Att Fagersta går med vinst medan Bromölla går med förlust har alltså inte att göra med budgetdisciplin, enligt Christer Adelsbo. Det handlar om storleken på kostymen. – 1999 hade Fagersta en kostnad på 35662 kronor per invånare, vi hade en kostnad på 26828 kronor. Det innebär en differens på 105 miljoner kronor. Vi är jämnstora men de hade en kostym som inte var av denna värld 1999. Där hade Fagersta enorma summor att spara in, men Bromölla har redan en väldigt tight kostym så vi har inte den möjligheten. Vi är till exempel väldigt tighta inom administrationen, samtidigt som vi har sagt att vi inte ska dra in på personalen inom skolan och omsorgen. Dessutom är skatten i Fagersta 2 kronor och 72 öre högre än skatten i Bromölla 2002. – De har alltså en enormt mycket högre skatt. Vi kan också höja skatten, vi har inte velat göra det hittills men vi har fördelen att kunna göra det i motsats till kommuner som redan har hög skatt och höga taxor. Hade vi haft samma skattesats som Fagersta så hade vi också haft ett plus på 40 miljoner kronor. Vidare poängterar Christer Adelsbo att det finns ytterligare en aspekt när det gäller balanskravet. – Vilken lag ska man följa? Balanskravet? Socialtjänstlagen eller skollagen? Man får ställa sig frågan: Vilken lag drabbar tredje man? Om vi inte uppfyller balanskravet är det ingen som drabbas, men naturligtvis ska vi följa lagen. magnus.grunnon @kristianstadsbladet.se
