"En lättnad att slippa Tunnbyskolan"

Vid onsdagens skolavslutning lämnar Christine Ottosson grundskolan efter tre år i A-gruppen på Tunnbyskolan. Hon kan vara stolt över sina betyg, två VG och resten MVG, men hon är trots sina goda resultat mycket missnöjd med sin tid på högstadiet.

– Det känns inte som om lärarna i A-gruppen någon gång har brytt sig om hur det går för oss, säger Christine Ottosson. Hon kritiserar den arbetsmetod som används av lärarna i A-gruppen på flera punkter. Eleverna förväntas vara i tid till lektionerna och sätta igång att arbeta på egen hand, däremot kommer lärarna själva hipp som happ eller inte alls.

Det går att fuska, vilket innebär att de elever som inte har självdisciplin faller i fällan.

När de upptäcker att de bara har lurat sig själv kan det vara för sent att komma i kapp övriga elever. Dessutom är lärarna oorganiserade och ger olika besked om vad som gäller.

– Och när vi frågar blir de arga för att vi inte förstår, säger Christine Ottosson.

Flera av arbetspassen skall användas till självstudier. Då får eleverna själva planera vilket ämne de vill arbeta med. Christine Ottosson beskriver hur eleverna får springa runt i korridorerna för att leta rätt på lärarna om de behöver hjälp.

– Det är inte alltid vi vet var de är någonstans, säger hon. Första insikten om hur A-gruppens arbetsmetoder fungerade fick hon redan i sjunde klass. På en lektion som enligt schemat skulle användas för undervisning i svenska visste inte läraren vad han skulle göra. Situationen var förvirrad.

– Till slut satte de på en film och sade till oss anteckna.

Det här fick Christel Ottosson, Christines mamma, att ”gå i taket”. Sedan dess har hon haft ett otal diskussioner med dotterns mentor, men inte funnit något gehör för den kritik hon har framfört.

– Det besked jag har fått är att ”eftersom det går bra för din dotter finns det ingen anledning till bekymmer”. De är så övertygade att de gör rätt, säger Christel Ottosson. Men eftersom dottern inte känt sig tillfredsställd med undervisningen har hon naturligtvis ändå varit bekymrad. Särskilt med tanke på att hon har ännu ett barn som ska börja på Tunnbyskolan.

Och med all den envishet och styrka som en orolig förälder kan uppbringa har hon nu lyckats förhindra att det barnet börjar i A-gruppen.

– Jag är tacksam över att mina barn har gått i Gualövs skola de andra åren. Det är en skola som fungerar, den är toppen, säger Christel Ottosson.

Hon undrar vilka signaler som eleverna får när de upplever att lärarna vänder dem ryggen och som ett mantra upprepar att det är barnens eget fel om de misslyckas. Såväl inlärning som närvaro är elevernas ansvar. Enligt Christel Ottosson är lärarnas inställning att ”de får ju strula ett tag”.

– Det kan ta en hel termin innan eleven förstår att han eller hon måste ta itu med skolarbetet, hur mycket ska de få missa egentligen? Får inte föräldrarna veta om att det är problem kan de ju inte pusha på barnet heller, konstaterar hon.

birgitta.nilsson

@kristianstadsbladet.se