Glädje i luften under sista dagen på polisen

När Kristianstadsbladet kommer för att ta en titt på pensioneringsfestligheterna har de ännu inte börjat. Och helst av allt vill arbetskamraterna vara i fred när de firar av sin kollega, men vi släpps in i alla fall. Vid festbordet står Kaj Bengtsson, för dagen klädd i slips och kavaj, med ett leende på läpparna och vemod i blicken. I princip är det bara slipsnålen med polisemblem, de oklanderligt putsade svarta skorna och den stolta hållningen som antyder att han är polis. – Vi väntar på något, men jag vet inte vad. Det är hemligt, ler han och rättar till slipsen en aning. En gratulant utanför den egentliga poliskretsen har lyckats ta sig in i lokalen. Det är, som hon själv kallar sig, ”reservpolisen” Iris Kjellberg. – Både min pappa och min bror var poliser och hade det funnits kvinnliga poliser på den tiden hade jag själv också blivit det, säger hon. På lite lagom avstånd från kamerablixtarna står närpolis Lars-Olof Stålner och tycker att det är tråkigt att Bromölla får färre poliser. – Alla som försvinner är negativt, men vi har lite förhoppning om att vi ska få hit en polis, berättar han. Lars-Olof Stålner är försiktig i sin optimism, men säger att det finns en polis från ett annat län, som är äldre och rutinerad och som vill till Bromölla. Ingenting är emellertid bestämt än. – Men det finns ekonomiskt utrymme för det, säger han. birgitta.nilsson @kristianstadsbladet.se