Markägare deltog i kurs om ekologiskt skogsbruk
På hösten och vintern reser sig svamparna ur jorden och luften fylls av doften från förmultnande löv. Om våren och sommaren lyser blommors färgprakt och bland surrande insekter och bland trädkronornas spirande grönska flyger fåglar i ett oräkneligt antal. För den naturintresserade är ett besök i Halland, Blekinge och Skånes bokskogar en upplevelse.
På Ryssberget växer boken över vidsträckta områden och där har markägaren kombinerat utvinnandet av träråvara med att bevara naturtypens svamp-, växt- och djurliv. Personen bakom det ekologiska bruket av Ryssbergets bokskogar är Nils Åke Gabrielsson. Från och med 1959 och fram till att han gick i pension arbetade han som skogvaktare på Trolle-Ljungbys mark.
Hans bidrag till förnyelsen av skogsbruket går ut på att, under en tidscykel av tiotals år, gallra och röja ädellövsskog på ett sådant sätt att förutsättningarna finns för en ny generation träd att växa upp innan den äldre generationen avverkas.
Hans metod ansågs länge vara ineffektiv och kostsam men är i dag etablerad inom skogsbruket. Nils Åke Gabrielsson har bland annat fått en utmärkelse från Skogsvårdsförbundet för att ha utvecklat en biologiskt säker och ekologiskt uthållig metod för bokskogens föryngring. I går berättade han om sin metod och genomförde guidade visningar till skogar som brukats på det här sättet. Skogsvårdsstyrelsen anordnade en kurs i bokskogsskötsel för markägare och Nils Åke Gabrielsson var inbjuden att leda kursen.
Runt 20 markägare närvarade. Under dagen fick deltagarna, genom att besöka områden i olika växtstadier, följa bokskogens livscykel från späd planta till avverkning och återväxten av en ny generation träd. I kursen ingick också ett besök i det så kallade Bokreservatet på Ryssberget. På platsen växer högresta bokstammar, upp till 40 meter långa, med mäktiga lövkronor av frodig grönska. Bokarna är minst 150 år gamla och få träd har blivit fällda på platsen sedan i mitten av 1800-talet.
Nils Åke Gabrielsson berättade dock att bokskogen inte alltid tillåtits breda ut sig över Ryssberget.
– Jag har läst i skrifter och äldre personer har berättat att naturen på Ryssberget på 1830-talet bestod av betad buskvegetation med få enstaka äldre träd. Den svenska skogen var då hårt utnyttjad av människan.
Jerker Hagman
0456-29000
jerker.hagman@kristianstadsbladet.se