Per Filip drog till ekumenisk gudstjänst

På väg till den ekumeniska kyrkoscenen dånar countrymusik i ena örat och ”Han har öppnat pärleporten” i det andra. Högtalarna ropar ut sitt budskap precis som från vilken moské som helst. Men riktigt så ekumenisk är inte gudstjänsten under Bromölladagarna. De kyrkor som är representerade är Centrumkyrkan, Korsets kraft samt Ivetofta och Gualövs församling. Det är mest gråhåriga huvuden i publiken. De lyssnar till Morfars kapell som agerar förband i väntan på att förmiddagens begivenheter ska komma igång. Men också två svarta skallar dyker upp i åhörarmassan. Det är små koppelförsedda katter som tillsammans med husse och matte ska få ta del av Guds ord och Per Filips skönsång. Även en liten vit hund finns på plats och tankarna flyger raskt iväg till Hasse Anderssons fråga om man får ta hunden med sig in i himlen. Samtliga djur ger åtminstone intryck av att trivas där de är. Man kan inte säga annat än att platsen för utomhusgudstjänsten är väl förankrad i verkligheten. Mittemellan vardag och fest. På ena sidan av scenen roterar karusellerna och behållarna för spunnet socker, på den andra sidan syns några av Iföverkens smutsiga betongväggar där många bromöllabor tjänar sitt uppehälle. Och ovan där syns en ljusblå och något molnig men i varje fall regnfri himmel. Under den inledande psalmen ombeds deltagarna ställa sig upp och sjunga. Fast sånginsatsen blir skral. Kanhända är det för tidigt på dagen för sådana aktiviteter. Men står upp gör de flesta i alla fall, och inte gör det egentligen något om de bara viskar fram orden. birgitta.nilsson @kristianstadsbladet.se