Politiker fick träna på det otänkbara
Kommunala krisledningsgrupper från sex kommuner i nordöstra Skåne besökte igår Bromölla. I kommunens sessionssal fick de lära sig av Styrelsen för psykologiskt försvar hur de ska bete sig gentemot media och invånare vid en krissituation. Honnörsorden är öppenhet, trovärdighet och förtroende. – Har man någon gång tränat på dessa saker som egentligen är otänkbara, brukar det fungera bättre när något väl inträffar, säger Peter Zerpe, beredskapssamordnare i Kristianstad. Som ett gott exempel på hur kommunerna ska agera, gavs översvämningarna i Arvika. Där hjälpte kommunen medierna att hitta rätt folk att prata med, man undanhöll ingen information. Det ledde till få spekulationer. – Frågar man räddningstjänsten är medierna ofta väldigt hyggliga vid olycksplatser. Då måste också ni möta dem på ett hyggligt sätt, uppmanade föreläsaren Martin Arkel. Han berättade att tio timmar efter diskoteksbranden i Göteborg fanns 123 journalister på plats. Det blötlagda Arvika belägrades av ett 30-tal journalister i veckor. Då är det bra att samarbeta. – Efter dåden i USA tycker jag att folk är med mottagliga för vår information, säger Peter Zerpe. Igår fick krisledningsgrupperna först itutat sig att de ska dela med sig till folket av den information de har. Annars får rykten snart fäste, eller så söker sig medierna till andra som är villiga att prata och där det inte alltid handlar om fakta. På eftermiddagen satte sig respektive ledningsgrupp ner och fick en handfull scenarion att agera kring. I normala fall görs en storövning varje år, med en fiktiv händelse som ändå är verklighetsnära. – Vi har förgiftat vatten och sprängt kemisalar i luften. Vi har anlagt omfattande bränder och hittat på problem inom äldreomsorgen. Vi har till och med låtit våra värdetransporter, skolbussarna, krocka, exemplifierar Peter Zerpe. Enligt Zerpe är det oerhört väsentligt att det tränas inför scenario som dessa. – Klarar vi inte av en sådan kris på ett bra sätt, kommer krisen att fördjupas, hävdar han. Krisledningsgrupperna i de sex kommunerna byggdes upp för tre år sedan, ett tag efter det att vi lämnat krigsberedskapen bakom oss. Gensvaret och intresset från kommunerna ökade när de tänkta kriserna blev mer realistiska och mer samhällsnära. – Nu har vi övat regelbundet och håller på att se över ledningsstrukturen för handikapp- och äldreomsorgerna, samt dricksvattenförsörjningen. Allt för att kunna hantera olika situationer, säger Peter Zerpe. Han anser att de sex kommunerna har ganska goda förutsättningar för att hantera en krissituation, men man kan aldrig bli fullärd. Vikten av beredskap inför en krissituation kan lättast ses i skenet av att hela 80 kommuner i landet har fått sammankalla krisledningen på allvar sedan 1997. asa.carlsson @kristianstadsbladet.se
