Skolchefen saknar skolan för alla

Varje år samma koll. Hur många nior misslyckades med att få godkänt i de tre ämnena matte, svenska och engelska och därmed missar en plats på gymnasiet? Hur ligger den ena skolan i förhållande till den andra, och vad säger det om kvaliteten? – Ingenting, dundrar Bengt-Arne Lennartsson som går till försvar för de ungdomar som inte fått godkänt i alla ämnen. – Talet om procentsatser hit eller dit har urartat till en politisk träta som inte har med verksamheten att göra, tycker han. Lennartsson är en skolledare som egentligen inte tror på betyg. Däremot trodde han på den nya läroplanens tal om en skola för alla, där hela individen ska skolas och alla aspekter utvecklas. – Men så är det inte idag. Utvecklingen går mot att det bara handlar om att få igenom elever med godkänt i de tre kärnämnena, säger han och undrar vart de fina talen om individen och den som är mer praktiskt eller konstnärligt lagd försvunnit. Han inser att eleverna kan behöva någon form av morot, för att sköta studierna och anstränga sig det där lilla extra. Men att stämpla ”icke godkänd” i pannan på somliga har han svårt att se som sporre. – Det slår så oerhört för den enskilda eleven. Det hörs oroade röster som menar att undervisningen blivit katastrofalt dålig sedan det nya betygssystemet infördes. Sanningen, enligt Bengt-Arne Lennartsson är snarare den att de elever som förr hade ettor och tvåor, nu får IG. Och det finns alltid elever som är svagare än genomsnittet eller som saknar vilja att studera. Därmed inte sagt att Bromöllas skolförvaltning tar lätt på frågan. När ett oroväckande stort antal elever på Dala för ett par år sedan gick ut med IG djupdök man för att finna orsakerna. Elever, lärare och föräldrar intervjuades. Svaret blev något oväntat att det inte handlar så mycket om kunskapen som om sociala förutsättningar. – Inte en enda förälder klagade på skolan, tvärtom tyckte de skolan gjort allt som gick att göra, berättar Bengt-Arne Lennartsson. – Men det är förstås ledsamt att alla inte lyckas uppnå de krav som sätts. I år var det bara fem av niorna på Dala som fick IG i något av de tre kärnämnena. När samma elever fick sina första betyg i åttan, var det hela 17 som inte fick godkänt. Sedan dess har åtgärdsprogrammen fångat in de flesta och nu återstår bara fem elever. – Några av dem går på Furulundsskolans preparandprogram där de får extra stöd i den vanliga undervisningen, säger skolans rektor Rolf Björklund nöjt. Någon går det individuella programmet, medan någon valt att köra ett varv till i nian. – Vi försöker fånga upp dessa elever redan i sjuan och senast vid sportlovet efter åttans betyg ska alla elever som fått IG, i vilket ämne det må vara, ha ett åtgärdsprogram att följa. På Dala har man också fattat beslutet att inte sätta godkänt betyg bara för att vara snäll. Hellre då att de eleverna som är nära, får fortsätta till ett gymnasieprogram, med lite hjälp av stödlärare för ett tag. På Tunnbyskolan var det strax över tiotalet elever som fick IG på något av kärnämnena. Kommunens ”resultat” ligger ungefär på riksgenomsnittet. – Jag tycker trots allt att utvecklingssamtalen blir allt bättre och jag tror att de lärare som ser till hela barnets situation också lyckas bäst med att nå fram till barnen, avslutar Bengt-Arne Lennartsson. asa.carlsson @kristianstadsbladet.se