Petter Birgersson: Den skånska elchocken är politisk
Dagarna när elektricitet var något självklart och billigt som strömmade ur kontakterna i svenska hem tycks vara förbi. Nu varierar priserna kraftigt både över tid och mellan regionerna. På Svenska kraftnäts hemsida under rubriken Kontrollrummet kan man följa både priser och elflöden över elområden och mellan länder. I norra Sverige, elområde 1, har priserna under många dagar i höst legat långt under dem i södra Sverige, elområde 4.
Det brukar heta att priserna på elbörsen inte har någon omedelbar effekt på det pris konsumenterna möter. Men skillnaden för den som vill binda om sitt elavtal i dag är väldigt stor, beroende på var man bor i landet. På sajten elskling.se erbjöds på torsdagen en villaägare i Luleå ett bundet avtal på tre år för 47,88 kronor per kWh, varav 37,10 utgjorde elpris med elcertifikat, 9,58 moms och 1,20 fasta avgifter. En villaägare i Kristianstad fick på samma sajt ett bundet avtal för 106,40 kronor per kWh, varav 84,40 var elpris med elcertifikat, 21,28 moms och 0,72 fasta avgifter. (Vid förbrukning 20 000 kWh)
Mer än dubbelt så dyrt i söder, alltså. Som det heter hos Svenska kraftnät: ”Det svenska kraftsystemet är inne i en fas som präglas av stora förändringar, den planerbara produktionen minskar och det kommer in allt mer förnybar produktion. Prisskillnader mellan elområdena stiger, vilket leder till att kapacitetsavgifterna förväntas öka de kommande åren.”
”Det kan tyckas rättvist då vattenkraften finns i norr. Men skåningarna beslutade inte om nedläggning av kärnkraften”
Det är i hög grad ett resultat av medveten politik som drev på förtida kärnkraftsavveckling. Med sammanbundet elnät med andra länder exporteras och importeras dyr el, men inom Sverige blir prisskillnaderna stora. Just nu råder av flera anledningar höga marknadspriser i Europa på alla bränslen, från diesel till gas. Det marginalpriset påverkar vad elkonsumenten i södra Sverige får betala. Med skatter och moms på priset blir bördan ännu större.
Det kan tyckas rättvist då vattenkraften finns i norr. Men skåningarna beslutade inte om nedläggning av kärnkraften. Den gång för länge sedan när svenskarna röstade om framtiden för kärnkraften var stödet tvärtom störst i kärnkraftskommuner som Kävlinge med omnejd. Energipolitiken har styrts av kortsiktiga krafter och dåliga beslut i Sverige och i andra länder. Tysklands förhastade kärnkraftsavveckling är ett annat exempel.
De höga elpriserna slår till samtidigt som trafiken och mycket annat ska ställas om till eldrift. Det understryker än mer vikten av långsiktighet när stora samhällsviktiga system ställs om. En klokare strategi kring den redan etablerade kärnkraften hade gjort övergången till andra alternativ smidigare. Då hade de extrema prisvariationerna dämpats och tid givits för att utveckla än mer teknik och infrastruktur kring batterier och vätgas som hjälper till att hantera variationerna i elproduktionen från vind och sol. Tyvärr har de kloka övervägningarna inte fått styra svensk energipolitik.
När skåningen ska binda om elavtalet går det att skänka en tanke till dem som fattat de besluten. Liksom vid valurnan.
Petter Birgersson är ledarskribent
