Läsvärt om Bush

I USA finns en tradition av att presidenten skriver sina memoarer kort efter att han avgått. En del av dessa presidentminnen – som till exempel Ronald Reagans och Bill Clintons – har också kommit på svenska.

Nyheter • Publicerad 18 januari 2011

Någon översättning av George W. Bushs nyligen publicerade Decision Points (Crown Publishers) tycks inte vara aktuell. Det är synd. Ty oavsett vad man tycker om Bushs politik har det sitt intresse att ta del av hans egen version av sin presidenttid.

Amerikaner brukar efterfråga tjocka böcker. En normal memoarbok av en ex-president är ofta runt 1000 sidor, och det finns exempel på politiker som skrivit betydligt längre. Därför är det ganska skönt att Bush nöjt sig med 500 sidor. Att han kunnat hålla nere formatet hänger samman med bokens uppläggning. Bush har inte haft ambitionen att skriva någon heltäckande självbiografi utan beskriver i stället ett antal viktiga beslut han fattat.

Det första handlar om hur han bestämmer sig för att avhålla sig från alkohol. Vid ett tillfälle frågade hans hustru Laura honom när det senast gick en dag då han inte tog en drink. Bush kan inte minnas när det var och inser att han måste ändra livsstil.

De övriga besluten är politiska. Naturligtvis kretsar mycket kring 11 septemberattentatet, och dess följdverkningar: krigen i Afghanistan och Irak. Han beskriver smärtan när han insåg att Saddam Hussein inte förfogade över massförstörelsevapen. Mer stolt är Bush över the surge, beslutet att skicka fler trupper till Irak, vilket förbättrade säkerhetssituationen.

Bushs memoarer kan med fördel kompletteras med någon bok om Bush. Washington Post-journalisten Bob Woodward har skrivit flera böcker om honom. Hans State of Denial (2006) är bitvis fascinerande läsning. Det gäller till exempel beskrivningen av Bushs möten med den saudiarabiske USA-ambassadören 1997 och med Condoleezza Rice 1998. Bakgrunden till samtalen är att Bush bestämt sig för att kandidera som president och inser att han måste lära sig mer om utrikespolitik, ett område han inte vet så mycket om.

Woodward är mycket initierad och återger en lång rad samtal mellan nyckelpersoner. Detaljrikedomen och bristen på analys kan dock ibland bli lite tröttsam.

Memoarer skriver man ofta som gammal. Det finns förvisso fördelar med att skriva innan minnena bleknat. Risken är dock att man inte har fått tillräcklig distans till händelserna. Göran Perssons Min väg, mina val (Albert Bonniers 2007) liknar mer ett valtal än en självrannsakan. Lite samma problem finns med Bushs memoarer.

Det är ändå en bok som rekommenderas för den som vill mera om Bush som person och om de beslut han tog i Vita huset.

SAXO

David Andersson är författare och redaktör på tidskriften Axess

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.