Allt fler svenskar utvecklar ett beroende av alkohol
En rad företrädare för den svenska bryggerinäringen skriver den 30/12 att en skattehöjning på öl kommer att skapa mer problem än den kommer att lösa. De efterlyser en gränshandelsutredning.
Debattörerna ger en vilseledande beskrivning av utvecklingen. Under 2004 drack svenskarna i genomsnitt 10,4 liter ren alkohol om året. Sedan dess har konsumtionen sjunkit till 9,2 liter, Systembolagets andel av försäljningen ökat från 46 till 63 procent, medan resandeinförsel och smuggling har halverats. Konsumtionen av öl har sjunkit med 16 procent från toppnoteringen 2004 fram till 2012. Andelen utlandsresenärer som 2012 tog med alkohol var den lägsta som uppmätts sedan den första mätningen år 2001.
Sett i ett lite längre tidsperspektiv ligger den totala alkoholkonsumtionen i Sverige fortfarande på en hög nivå, trots den aktuella nedåtgående trenden. Det finns alltså ingen anledning att slå sig till ro. Men låt oss fokusera på de stora och viktiga frågorna – inte de som prioriteras av den kommersiella skattesänkarlobbyn.
Allt fler svenskar utvecklar nu alkoholberoende, men flertalet söker inte behandling. De flesta av dem har relativt begränsade beroendetillstånd, med en socialt stabil situation. För många handlar det om ett tilltagande drickande i sociala sammanhang, som efter hand utvecklas till ett beroende. Här spelar den omfattande och kraftigt ökade marknadsföringen av alkohol i alla medier en viktig och skadlig roll. För detta har inte minst bryggerinäringen ett stort ansvar.
Jag tycker att det är angeläget att alkoholvården i Sverige utvecklas; man ska inte behöva skämmas för att besöka en alkoholmottagning. Men det är de tillgänglighetsbegränsande åtgärderna som är mest effektiva om vi vill begränsa alkoholproblemen. Sveriges viktigaste alkoholpolitiska medel för att begränsa totalkonsumtionen och därmed skadorna är detaljhandelsmonopolet och prispolitiken. Den svenska beskattningen av alkoholdrycker är i internationell jämförelse hög. Skälet är alkoholpolitiskt. Höga priser på alkoholdrycker har en dämpande effekt på konsumtionen, särskilt för ungdomar.
Alkohol har blivit relativt billigare under en allt för lång period, och till skillnad från bryggerinäringen välkomnar jag därför regeringens skattehöjning.
