Ansvariga hoppas att någon annan ska betala
Personer med funktionsnedsättning passar inom folkbildningen. I fokus är utvecklingsmöjligheter frånsett individens nivå. Detta visar bland annat styrutredningen för funktionshinderpolitiken från 2019, SOU 2019:23. Den föreslår att Folkbildningsrådet ska få ett särskilt ansvar inom utbildningsmålet för personer med funktionsnedsättning. Utredningen betonar också den avgörande roll som förtroendevalda på olika samhällsnivåer behöver ta om politiken ska förverkligas. Men utan en stark och tydlig politisk vilja, kunskap i samhället och uppbackning kommer konkreta resultat att dröja eller kanske helt utebli.
”Kommunerna lever inte upp till rätten till lika levnadsvillkor för alla, utan har till och med ibland jurister inkopplade för att försöka få ett annat system att betala.”
Enligt RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, minskar antalet kurser för dem med flerfunktionsnedsättning på folkhögskolan påtagligt under senare år. Detta beror på en omöjlig ekonomisk situation både för individen och skolan, där personer puttas mellan olika bidragssystem. Ersättningen till folkhögskolan täcker inte kostnaderna för att ta emot och ge en skälig undervisningsmiljö för dem med flerfunktionsnedsättningar.
Olika bidragsystem korsar varandra och ansvariga hoppas att någon annan ska betala. Kommunerna lever inte upp till rätten till lika levnadsvillkor för alla, utan har till och med ibland jurister inkopplade för att försöka få ett annat system att betala. Oklarheten är förvirrande och drabbar individer, närstående och folkhögskolors möjlighet att ge personer sina rättigheter till utbildning. Många folkhögskolor har idag svår ekonomi men de som fortfarande har kurser för personer med flerfunktionsnedsättningar har det svårast.
”... trots det saknas idag möjlighet för människor med funktionedsättningar att kunna studera i den skolform de vill och har behörighet för.”
Sverige har för många år sedan skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Konventionen slår fast att alla människor oavsett funktionsförmåga ska fullt ut åtnjuta alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. I det ingår rätten till utbildning även om man lever med flerfunktionsnedsättning. Även i LSS-lagstiftningen slås detta fast. Men trots det saknas idag möjlighet för människor med funktionsedsättningar att kunna studera i den skolform de vill och har behörighet för.
Folkhögskolan får en procentuell ersättning för sina kostnader och det är oklart vem som ska betala resten. Ofta är otydligheten stor vilket system som ska bekosta vad. Som individ gäller det att ha tur med drivande föräldrar, kommun och handläggare. Ofta tycker kommuner att SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, ska ta detta ansvar medan deras bidrag långt ifrån täcker kostnaderna. SPSM anser sig vara ett komplement till andra insatser och pekar på att oavsett detta borde utbildningsdepartement få in mer pengar i systemet. Vem ska betala mellanskillnaden mellan systemen? Hur ska individens rätt till utbildning säkras?
”Det blir en stor ojämlikhet i detta. De som inte har stöd och lever med en omfattande funktionsnedsättning klarar inte alltid att själv att slåss för sina rättigheter.”
För varje individ kan det bli ett maraton, att leta efter möjligheten att kunna få gå på folkhögskola. Vem springer detta maraton när inte individen själv kan, beroende på sin funktionsnedsättning? Ofta är det föräldrar, anhöriga eller gode man. Men det kan också vara folkhögskolan eller en funktionsrättsorganisation. Det finns idag folkhögskolor som bedriver insamlingsverksamhet för att täcka för det bristfälliga bidragssystemet och kunna ta emot deltagare med omfattande behov. Tack vare hjälp av privat personers gåvor säkras ibland rätten till utbildning. Är detta ett jämlikt system?
Det blir en stor ojämlikhet i detta. De som inte har stöd och lever med en omfattande funktionsnedsättning klarar inte alltid att själv att slåss för sina rättigheter. Detta blir ett individualistiskt samhälle där enbart de starka kan få sina rättigheter tillgodosedda.
Kan individen inte välja folkhögskola som utbildningsform på grund av dennes funktionsnedsättning då bryter det mot FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna och regeringen sviker människors rätt till utbildning.
Vi vill uppmana regeringen att snarast se över och tydliggöra ansvarsområden för personer med IF, en intellektuell funktionsnedsättning och flerfunktionsnedsättningar så att allas rätt till utbildning på folkhögskola upprätthålls.
Jenny Anderberg
Verksamhetschef och rektor
Föreningen Furuboda/Furuboda Folkhögskola
Jeanette Persson
för FUB Lund med omnejd
Ledamot i skolkommittén Riksförbundet FUB
