unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

De som vill begå självmord glöms bort

Coronapandemin fortgår med oförminskad kraft samtidigt som klyftorna i samhället ökar. Ändå saknar alla 33 kommuner i Skåne en övergripande plan för att förebygga självmord.
Bakom varje självmordslarm finns en människa i kris.
Bakom varje självmordslarm finns en människa i kris.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

De svagaste blir allt mer utsatta. Vi ser att antalet självmordslarm till SOS Alarm och Räddningstjänsten ökat under 2020 och ideella organisationer runt om i landet vittnar om att fler än någonsin kontaktar deras hjälplinjer. Samtidigt saknar samtliga 33 kommuner i Skåne län en övergripande plan för att förebygga självmord. Det är helt oacceptabelt att kommuner saknar genomtänkta strategier, fasta budgetar och handlingsplaner för att fånga upp våra sköraste medmänniskor, skriver företrädare för Suicide Zero.

Socialstyrelsen har nyligen lagt samman information från dödsorsaksregistret med register från socialtjänsten. Uppgifterna talar sitt tydliga språk. 30 procent av alla män och 42 procent av alla kvinnor som dör i självmord har haft, många gånger långvarig, kontakt med socialtjänsten. En av slutsatserna är att människor som har kontakt med socialtjänsten har en kraftigt ökad risk för självmord jämfört med befolkningen i sin helhet och att kommunen därför har stora möjligheter att rädda liv genom ett effektivt självmordsförebyggande och livsbefrämjande arbete.

Bakom varje självmordslarm finns en människa i kris. Kommunerna har tillsammans med hälso- och sjukvården ansvar att följa upp varje enskild individ och tillförsäkra att dessa har tillgång till ett samordnat och långsiktigt stöd att hantera krisen för att komma vidare i livet. För detta krävs resurser och en tydlig prioritering av de människor som lever i en utsatt situation.

Larmen om de ökade klyftorna i samhället som en konsekvens av pandemin avlöser just nu varandra, senast i Oxfams rapport ”The Inequality Virus”. Det finns all anledning för kommunerna att ta höjd för fler människors behov av hjälp.

Kommunerna har dessutom unika möjligheter att arbeta med förebyggande insatser för alla medborgare. Att förebygga självmord handlar om att arbeta med psykisk hälsa i skolan eller insatser för att bryta social isolering bland äldre. Det kan också handla om utbildning om psykisk ohälsa för att vi alla ska ha bättre kunskap om hur vi kan möta en medmänniska med självmordstankar.

Forskningen visar också att effektiv självmordsprevention bygger på en kombination av många olika insatser. I ett kommunperspektiv handlar det om att hela kommunen behöver involveras. Suicidprevention måste ses som en integrerad del i alla kommunens förvaltningar. Man behöver alltså ha ett suicidpreventivt perspektiv i arbetet med fysisk planering och byggnation, i skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten och kultur- och fritidsverksamheter. Vi vill se att alla de kommuner i Skåne län som ännu inte har kommit igång, skyndsamt påbörjar följande arbete:

1. Politiskt ansvariga fattar beslut om att kommunen tar fram en kommunövergripande handlingsplan för det förebyggande arbetet. Handlingsplanen ska innehålla tidsatta och uppföljningsbara mål och bygga på forskning.

2. Den politiska ledningen behöver se till att det finns någon som är ansvarig för helheten och att resurser kopplas till de insatser som ska genomföras. Aktiviteterna ska vara en del av kommunens löpande arbete. Inga fler projekt tack.

3. Kommunstyrelsen säkerställer att kommunens samtliga förvaltningar samordnar sina självmordspreventiva insatser.

4. Riktlinjer och rutiner för självmordsprevention och agerande i situationen efter självmord tas fram till kommunens samtliga verksamheter. Det är en förutsättning för att kommunens handlingsplan ska kunna genomföras med tillräcklig kraft.

Kommuner bör också säkerställa att samarbetet med frivilligorganisationerna utökas och stärks. Suicide Zero, Spes och Mind är exempel på ideella organisationer som besitter mycket kunskap om hur självmorden kan förebyggas och hur man stödjer efterlevande.

Självmorden utgör ett enormt folkhälsoproblem och den pågående coronapandemin gör situationen än mer kritisk. Lokala handlingsplaner är en helt nödvändig förutsättning för att 1 600 människor årligen i vårt land inte ska hamna i ett sådant lidande att de tar sina liv.

Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

Jeanette Heilmann, regionansvarig Suicide Zero Skåne-Blekinge

Lotta Larsson, volontär Suicide Zero Grevie Båstad

Angelica Ekengren, volontär Suicide Zero, Höör

Ulf Georgson, volontär Suicide Zero, Åhus

Michelle Lemoutzoglou, volontär Suicide Zero, Lund

Cecilia Ekelund, volontär Suicide Zero, Malmö

Fredrik Tjulander, volontär Suicide Zero, Malmö

Jennie Wadenhorn, volontär Suicide Zero, Malmö

Ibrahim Hamad, volontär Suicide Zero, Malmö

Maria Ter-Borch, volontär Suicide Zero, Örkelljunga

Patrik Sahlin, Volontär Suicide Zero, Sösdala

Läs mer