Hälso- och sjukvårdskostnaderna i Skåne har ökat under de senaste åren. För att både förbättra vår hälsa och begränsa kostnaderna krävs ett ökat fokus på att förebygga sjukdomar, samtidigt som vi måste tillämpa ny forskning och nya metoder för att få bättre behandlingsresultat.
Sverige står inför en stor utmaning med fortsatt ökande vårdkostnader. Inom Region Skåne har hälso- och sjukvårdskostnaderna ökat med 10 procent mellan 2010 och 2015 i löpande priser, och uppgår nu till 21 900 kronor om året per länsinvånare och förväntas öka ytterligare.
Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till kroniska sjukdomar, som främst drabbar äldre människor. Och de äldre i Skåne blir allt fler. Sedan år 2000 har antalet personer i Skåne som är 85 år eller äldre ökat med 26 procent och det förväntas en fortsatt kraftig ökning under de kommande 20 åren. Denna utveckling är en stor utmaning för vården, som måste lösas med mer förebyggande arbete och att införa bättre behandlingsmetoder i vården.
Men parallellt med att vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter vad gäller tillgång till nya behandlingsformer och diagnostik inom vården. Introduktionen av innovativa metoder i svensk vård ligger efter jämförbara länder och är dessutom ojämlik över landet.
I en internationell jämförelse hamnar Sverige på plats 12 av 13 jämförbara länder vad det gäller användning av nya medicinska behandlingar inom vården. Det framgår av en brittisk studie, som granskat sju olika sjukdomsområden, däribland cancer, hjärt-kärlsjukdom och kroniska sjukdomar.
Nätverket ”Agenda för hälsa och välstånd” – som består av representanter från vården, akademin, företag, fackförbund och patientorganisationer – arbetar fram konkreta handlingsplaner för att skapa bättre förutsättningar för medicinsk forskning och dess tillämpning.
I en ny rapport konstaterar vi att det tar för lång tid att introducera, använda och utvärdera nya behandlingar och tekniker i vården. Detta är ett stort hinder som gör att vi inte drar tillräcklig nytta av medicinska framsteg.
Därför behövs nya mekanismer för att möjliggöra för landstingen att erbjuda tidig tillgång till godkända livsavgörande behandlingar, stimulera användning av nya läkemedelsbehandlingar som bedöms vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiva och att använda medicintekniska innovationer och processförbättringar.
Men det räcker inte. Samtidigt som vi blir bättre på att införa nya behandlingsformer måste staten fortsätta att öka sina investeringar i medicinsk forskning. Detta skulle inte bara gynna patienterna utan är också samhällsekonomiskt lönsamt, enligt en rad olika studier. För varje krona som används till sjukvård går idag bara två öre till medicinsk forskning. Denna andel bör på sikt fördubblas.
Den medicinska forskningen och dess praktiska användning är en förutsättning för en vård av hög kvalitet och för att kunna möta utmaningen med ohälsa och ökande vårdkostnader. Det krävs ökade satsningar både från regeringen och landstingen.
Anna Nilsson Vindefjärd
generalsekreterare Forska!Sverige
Ulrika Lindstrand
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Gunilla Westergren Thorsson
dekanus medicinska fakulteten Lunds universitet
Karin Meyer
vd Apotekarsocieteten
