Annons

Du menade väl istället jämlikhet i familjen?

Replik till Ann-Christin Andersson om jämställdhet.
SD svarar • Publicerad 22 april 2021
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Leslie Howard, som spelade gentlemannen” Ashley Wilkes i ”Borta med vinden”.
Leslie Howard, som spelade gentlemannen” Ashley Wilkes i ”Borta med vinden”.Foto: TT/ARKIV

Jo Ann-Christin Andersson vi är självklart väl medvetna om att Borta med vinden inte skrevs på 70-80-talet eftersom storfilmen med samma namn är från 1939, och Leslie Howard, som spelar ”gentlemannen” Ashley Wilkes blev nedskjuten i ett flygplan under andra världskriget; men det är onekligen en intressant bok och film som satt sina avtryck. Anledningen till att vi vävde in frasen att samhället du beskrev är ”borta med vinden” syftade snarare på vad Margret Mitchell syftar på med sin titel på sin bok; nämligen den gamla södern – ett samhälle dfecv försvinner med vinden. Vi gör alltså en parallell att 60-talets syn på kvinnan och hennes möjligheter att göra karriär är förlegad.

Det här med att sköta sitt jobb är så klart en gråskala, vår poäng handlade endast om att de som anstränger sig hårdare har i en jämlik (lika spelregler för alla) till skillnad från en jämställd (alla ska ha samma utfall) värld möjlighet att påverka sin lön. Men du har absolut en poäng att personer som missköter sitt jobb kan sägas upp.

Annons

Jo det kan kanske låta rörigt när man pratar om begreppen jämlikhet och jämställdhet och vad skillnaden är, men det är skillnad på dessa olika synsätt av rättvisa. En socialist ser orättvisor om någon tjänar mer än någon annan, eftersom jämställdheten (socialistens syn på rättvisa) anser att alla resurser ska fördelas lika. Alla barn ska få lika många julklappar, alla ska tjäna lika mycket eller alla som deltager i ett sprinterlopp ska få medalj och så vidare. Utfallet är detsamma.

”Det kan kanske låta rörigt när man pratar om begreppen jämlikhet och jämställdhet och vad skillnaden är, men det är skillnad på dessa olika synsätt av rättvisa.”

En konservativ eller liberal brukar ideologiskt istället betrakta rättvisa ur jämlikhet, det vill säga. man lyfter fram att spelreglerna ska vara lika för alla. Den som är SNÄLL får flest julklappar, den som jobbar HÅRDAST ska få mer i lön, och de tre som ANSTRÄNGER sig hårdast ska få medalj. Man accepterar olika utfall eftersom rättvisan handlar om att alla ska tävla under samma regler.

Individuell löneförhandling är alltså en jämlik idé jämfört med fackliga jämställda minimilöner där lönerna handlar om att man har en viss ålder istället för hur man presterar; vilket alltså är exempel två olika synsätt.

Det kan säkert vara så som du skriver att även i förhållanden där kvinnan är högst betald så är många hemma, har man mycket pengar på banken har man ju också större frihet att välja själv; det handlar om hur man värderar sin fritid / familj i förhållande till den kostnad i arbete att ge upp sin möjlighet till fritid (om man nu tänker sig fritid som valuta). Har man mindre marginaler är det inte genus som hamnar i fokus utan den rationella tanken om att få så mycket pengar som möjligt i familjen.

”Så när du skriver jämställdhet i familjen menar du väl jämlikhet? På vilket sätt skulle det vara rättvisa att alla familjer gör likadant?”

Du har också helt rätt att om en frisör inte går till jobbet så blir det inga affärer, ett helt korrekt inlägg. Men det är faktiskt så att ditt resonemang gäller för alla företag som säljer en vara eller tjänst, alla som inte säljer vad man tillverkar hamnar på obestånd. Alla som driver egna företag har svårt att vara föräldralediga oavsett kön. Det finns ju faktiskt i de flesta parrelationer en mamma och en pappa och båda har ju lika rätt till föräldraledighetsdagarna oavsett, men alla har inte samma möjlighet att nyttja dem; därför måste föräldraförsäkringen vara flexibel då ingen familj är den andra lik.

Så när du skriver jämställdhet i familjen menar du väl jämlikhet? På vilket sätt skulle det vara rättvisa att alla familjer gör likadant, det måste väl vara upp till varje familj hur de vill lägga upp sin tillvaro med vem som är hemma; det ska väl inte staten ha sista ordet om? Det vill säga jämlikhet och valfrihet för alla? Hur tänker du kring det? En viktig och intressant diskussion för övrigt.

Fia Rosenstråle (SD)

Annelie Fälth Simonsson (SD)

Här saknas innehåll

Annons
Annons
Annons
Annons