En liten lektion om ekonomi

Rune Degerhammar kritiserar (29/10) den krönika jag skrev i Kristianstadsbladet (22/10). I krönikan försökte jag enkelt förklara grundläggande ekonomiska samband, för att få läsarna att förstå dem. I Degerhammars fall misslyckades jag.

Debatt • Publicerad 1 november 2011

Jag kritiserade den nya vänsterrörelsens angrepp på bankerna, ”Occupy Wall Street”. Den har spritt sig även till Sverige. Degerhammar är upprörd över detta, och över finansmarknaderna.

Jag vet en del om finansmarknaderna efter att ha studerat och kommenterat dem i decennier. Jag är medlem i ett internationellt sällskap, Mont Pelerin Society, grundat av bland annat Milton Friedman.

Annons

Jag har därmed tillgång till information från en rad internationella organisationer, bland annat Cato Institute och The Heritage Foundation.

Och enligt mina informationer startades den finansiella krisen av amerikanska politiker, som tvingade bankerna och de halvstatliga finansinstituten Fannie Mae och Freddie Mac att ge 56 procent av utlåningen till låginkomsttagare.

Först behövde de bara ställa upp med 3 procent av lånen som kapitalinsats. Sedan sänkte kongressen kravet till 0 procent. En av de kongressledamöter som stod bakom den nya lagen hette Obama.

Låntagarna kunde inte betala räntor och amorteringar på sina lån. Följden blev fallissemang som sedan hamnade i bankerna. Det var alltså politiska beslut som ledde till finanskrisen.

Mina källor: Richard Rahn, Dennis Sewell och Stan J Liebowitz.

Om Degerhammar vill lära sig något om finansiell ekonomi kan jag skicka honom en litteraturlista.

Sedan: i min krönika använde jag lite ironi. Degerhammars replik visar pedagogiskt hur svårförstått ironi är.

INTERNAL INTERNAL

Nils-Eric Sandberg

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons