En utbyggnad av E22 ökar tillväxten

Är Sverige färdigbyggt? Det finns politiker som menar att vi inte behöver fler vägar och järnvägar. Samtidigt visar forskningsresultat att investeringar i infrastruktur har positiv effekt på tillväxten och därmed på grunden för vårt välstånd.

I en studie som KTH och Inregia gjort på uppdrag av Sveriges Byggindustrier granskas aktuell forskning: Varje satsad infrastrukturmiljard ökar i genomsnitt näringslivets produktion med 170 miljoner kronor och minskar företagens kostnader med samma belopp per år.

Varje krona till vägar och järnvägar betalar sig i form av ökad tillväxt och högre sysselsättning.

Sverige är ett litet land sett till invånarantalet, men till ytan stort. Vi befinner oss i utkanten av stora befolkningsmässiga centra i Centraleuropa. Det ställer krav på god infrastruktur. Men hur ser den svenska infrastrukturen ut i dag?

Tyvärr måste vi konstatera att infrastrukturen och framförallt vägnätet ofta hamnar i strykklass när budgetar tas och planer görs upp.

Sverige hör tillsammans med Finland, Grekland, Portugal och Spanien till de EU-länder som har den glesaste infrastrukturen.

För Sverige liksom Finland är det givetvis delvis en konsekvens av att stora ytor är sparsamt befolkade, men det räcker inte som förklaring till att vi halkar efter.

Åren 1960–2000 ökade det svenska vägnätets totala längd med 7 procent. Men under samma period ökade transporterna på vägarna med 245 (!) procent mätt i antal fordonskilometer.

Att svenska vägar dessutom är illa underhållna kan vem som helst som varit ute på bilresa i Sommarsverige konstatera. Tungt trafikerade vägar är fyllda av potthål och andra skador.

Ett sätt att mäta kvaliteten är att fråga yrkestrafikanterna om de är nöjda: Enligt Vägverkets mätningar var 54 procent belåtna med de nationella stamvägarna 1997.

År 2001 hade siffran sjunkit till 35 procent. Ännu färre var nöjda med de regionala vägarna.

Det finns betydande behov av såväl nyinvesteringar och underhåll. Men när den omtalade infrastrukturpropositionen äntligen presenterades i fjol så blev utdelningen klen.

Under perioden 2004–2015 avsattes drygt 14 miljarder kronor per år till vägarna, varav cirka hälften till underhåll. Det är lite. Vägverket äskade drygt 30 miljarder per år. Inregias rapport visar att Sverige skulle behöva satsa dubbelt så mycket – 14 miljarder – per år bara på vägunderhåll.

Om underhållet av till exempel hyresbostäder hade legat på samma låga nivå i förhållande till kapitalstocken så hade ägaren löpt risken att få sina fastigheter satta under tvångsförvaltning.

Infrastrukturpropositionen är dessutom – som ofta i dessa sammanhang – baktung, det vill säga att merparten av pengarna ligger bortom den närmaste treårsperioden, den vilken riksdagen tar ställning till i budget och planer.

Under tidigare planperioder har det i regel blivit så att satsningarna aldrig kommit "i kapp" planen, därför finns det anledning till oro för framtida investeringar.

Många viktiga projekt lär skjutas på framtiden. Effekterna har redan blivit synliga.

För Skåne läns och Kristianstads del riskerar angelägna satsningar som utbyggnaden av E22:an att hamna ännu längre ned på prioriteringslistan och skjutas på framtiden, trots att behovet av förbättringar av vägen varit stort under många år.

Det behövs även satsningar på den spårbundna trafiken för att stärka nordöstra Skånes ställning inom regionen.

Det finns inget företag som skulle skjuta viktiga och lönsamma investeringar på framtiden, åtminstone inte om ledningen har ambitioner att finnas kvar på marknaden. Därför borde även samhällets investeringar skötas mer professionellt.

Nu tas investeringar direkt från budgeten, i stället för att fördela utgiften under den ekonomiska livslängden. Det leder till tvära kast och inbjuder till kohandel om viktiga investeringar som har stor betydelse för regional tillväxt.

Utomlands är projekt med alternativ finansiering vanliga och viktig infrastruktur byggs ofta på detta sätt. Satsningen amorteras antingen genom anslag över budgeten eller med hjälp av avgifter.

De utländska erfarenheterna visar att denna metod har varit en framgång och det finns all anledning att se hur modellen kan tillämpas även på svenska projekt.

Med tanke på det tydliga sambandet mellan investeringar i infrastruktur och ökad tillväxt är det lönsamt att satsa och det finns därför all anledning att se till att bygga vidare på Sverige!