Flera tveksamheter kring 1100-talsvädret
Angående debattartikeln den 21 juni i Kb/NSk av Ronny Larsson i Kvistalånga, som hänvisar till en artikel i Norrköpings tidningar 1989 om väderfenomen skriven av en Gunnar Carlberg i Finspång.
Som gammal släkt- och hembygdsforskare har jag lärt mig att alltid kontrollera källan. Min första tanke när jag läser artikeln är var man hittar väderuppgifter från 1100- och 1200-talen.
Bondepraktikan skrevs 1662. Barometern och hygrometern uppfanns på 1600-talet.
De äldsta svenska väderobservationsjournaler vi känner till är från Uppsala år 1722. 1873 inrättades SMHI:s föregångare Metereologiska centralanstalten. SMHI bildades 1919.
Den tidningsartikel från Norrköpings tidningar onsdagen 15 februari 1989 som Larsson hänvisar till går inte att finna på NT. Inte heller någon Gunnar Carlberg som SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång finns registrerad hos SMHI. Enligt folkbokföringen finns ingen Gunnar Carlberg i Finspång för den tiden över huvud taget. Yrkestiteln nederbördskontrollant är heller inget som funnits på SMHI.
”Troligen har någon lustigkurre skapat artikeln i vetskap om att lättlurade konspirationsteoretiker och klimatförnekare sprider den vidare, sedan har den byggts på allt eftersom.”
Nu har denna artikel figurerat i olika tidningar, men främst på nätet i flera år. De första jag såg hade tre, fyra uppgifter från 1500-talet, till att nu ha blivit väderfenomen från 13 olika årtal från 1100- till 1800-talet. Troligen har någon lustigkurre skapat artikeln i vetskap om att lättlurade konspirationsteoretiker och klimatförnekare sprider den vidare, sedan har den byggts på allt eftersom. Med andra ord kan vi kalla den för fake news (falska nyheter). Nu trodde jag att alla människor idag visste skillnaden mellan väder och klimat, men tydligen inte Larsson.
Gert Jönsson
