För ett levande Österäng
Efter ett stort antal linjeindragningar runt om på den skånska landsbygden de senaste åren verkar turen nu ha kommit till städernas ytterområden.
För de av oss som följt Skånetrafikens ambitioner angående Österäng kommer det knappast som någon nyhet att man drastiskt vill försämra tillgängligheten till stadsbussarna. Skånetrafikens fokus ligger på människor mitt i livet som reser långt och i dag ofta med bil. Att också bry sig om pensionärer, småbarnsföräldrar och andra som inte rör sig lika enkelt är något som kommer i andra hand och ibland får offras på effektivitetens och sparsamhetens altare.
Effekterna för de boende är otvetydiga, många får betydligt längre till sin busshållplats. Många av de äldre och funktionshindrade på området får så pass mycket längre att det är tveksamt om man överhuvudtaget kan använda sig av kollektivtrafiken i fortsättningen.
Detta visar också på förslagets kortsiktighet. Skånetrafiken anser sig spara någon krona genom att försämra kollektivtrafiken men kostnaden kommer i stället att dyka upp i form av ökade färdtjänstkostnaderna och en social isolering som är svår att räkna om till kronor och ören.
När frågan om indragna bussar i allmänhet och Österängsbussen i synnerhet varit uppe till debatt i regionfullmäktige har den borgerliga nonchalansen varit total. Människors rätt till en rimlig och nära kollektivtrafik är enligt de fem borgerliga partierna inte en politisk fråga utan något man lämnar över till tjänstemän att besluta om.
När motsvarande frågor ställs till den borgerliga majoriteten i Kristianstad kommun framkommer en delvis annan bild. Man erkänner att frågan är politisk och vill diskutera den på olika håll men i slutändan låter man sig bli övertrumfad av Skånetrafikens tjänstemän. På direkta frågor markerar man missnöje men i praktiken genomför man de förändringar som krävs för att möjliggöra borttagandet av trafiken.
I fallet med Österäng har kommuns politiska ledning med Pierre Månsson (FP) och MP i spetsen böjt sig och lovat ändra detaljplanen och tillskapa en vändplats för bussen. En vändplats som är en absolut förutsättning för att kunna dra in bussen och därmed också ett effektivt verktyg för den politiska majoritet som hade velat stoppa försämringen för de boende, men då krävs en vilja att stå upp för kommuninvånarna och inte bara en vilja att hålla sig väl med Region Skåne.
Sveket mot de boende på och i närheten av Österäng visar också på vikten av att tänka efter noga när man röstar i höstens val. För att tillgodose det stora flertalets behov av kollektivtrafik behövs en annan majoritet i Region Skåne och i Kristianstads kommun.
Från Vänsterpartiets sida är vi tydliga. En röst på Vänsterpartiet är en röst på att stoppa Skånetrafikens planer. En röst på Vänsterpartiet är en röst på en tillgänglig kollektivtrafik för alla.
