Framtvingade nedskärningar som dyrt får betalas
Detta delårsbokslut fungerar som ett viktigt beslutsunderlag för kommunens organisation och är avgörande för att fatta rätt beslut om prioriteringar och ekonomiska överväganden. Delårsbokslutet för 2024 är särskilt kritiskt, med tanke på det ekonomiska läget och att nämnderna inledde året med ett underskott på 100 miljoner kronor. Det ska ge svar på frågan: Vad måste bort?
Kommunen är en helhet, där varje verksamhet har sin betydelse. Kostnaderna för placeringar av barn inom socialtjänsten skjuter i höjden, och omsorgen klarar inte av att bedriva hemtjänst och stöd för funktionsnedsatta ”kostnadseffektivt.” Prognosen visar på ett fortsatt underskott på 58 miljoner kronor inom dessa verksamheter, medan politikerna inte ger några besked; de styrande ”följer situationen noga.”
En ökning av budgetramen skulle ha gett trygghet åt både dem som är beroende av verksamheterna och personalen som nu tvingas springa snabbare, utan tydlig riktning. Och vad händer med de andra underskotten? Tekniska förvaltningen har anpassat verksamheten: Alla julgranar på landsbygden tas bort, kvartersgatorna ska inte snöröjas och beredskapen för olyckor efter kontorstid har dragits in. Totalt har 40 miljoner kronor i icke genomförda verksamheter plockats bort sedan året började.
Det är alltid befogat att sträva efter kostnadseffektivitet, men den måste utgå från behoven, inte ideologin. Verksamhetsanpassningarna bottnar i att de högerkonservativa har fördelat budgetmedlen felaktigt. Det är självklart att budgeten borde ha gjorts om när kommunen visade ett delårsbokslut med ett överskott på 268 miljoner kronor. Det borde ha skett före delårsbokslutet, för att undvika mänskligt lidande och en försvagad attraktivitet för vår bygd.
Dessa tvingande nedskärningar drabbar någon när vi inte solidariskt finansierar våra gemensamma behov. Att undvika att bryta lårbenet i snömodd är ett gemensamt behov, och operationen betalar vi för i efterhand. Den gemenskap som uppstår i en by när högtider inte bara firas inom hemmets väggar, utan på skolor, gator och torg, skapar ett mervärde som är oerhört kostnadseffektivt när det gäller att bygga ett tryggt och välmående samhälle. Ett delårsbokslut borde ge stöd till beslutsfattandet, men i år har en högerkonservativ frisläng byggts in. Prognosen för helåret innehåller risker på 300 miljoner kronor, vilket innebär att trots ett överskott på 268 miljoner i augusti, måste ytterligare 28 miljoner sparas fram till den 31 december.
Det är något av en högerkonservativ fars, och någon får betala priset i slutändan. Är det livbojarna som ryker härnäst, i vattenrikets Kristianstad?
För Socialdemokraterna
Thomas Nilsson
Vice ordförande Tekniska nämnden
Kristianstads kommun
”Att undvika att bryta lårbenet i snömodd är ett gemensamt behov, och operationen betalar vi för i efterhand.”
