GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Från ingenting till näst största parti

Sverigedemokraterna är en politisk framgångssaga utan motstycke.
Politik • Publicerad 22 november 2022
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Sista segerdansen för Jimmie Åkesson? Insändarskribenten spår att SD nu kommer gå samma öde till mötes som Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet och Sannfinländarna.
Sista segerdansen för Jimmie Åkesson? Insändarskribenten spår att SD nu kommer gå samma öde till mötes som Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet och Sannfinländarna.Foto: Stefan Jerrevång/TT

På bara 20 år ritade Sverigedemokraterna om den politiska kartan. Trots massivt motstånd från de andra partierna, media, institutioner och organisationer, det vill säga det politiska etablissemanget.

Men – succevalet 2022 blev också början till slutet för Sverigedemokraterna (innan ni läser vidare i texten – kom ihåg var ni läste det först).

För nu har moderater, sossar, kristdemokrater och en del liberaler i skön förening äntligen fattat galoppen.

De har knäckt SD-koden.

Efter sju sorger, åtta bedrövelser och åratal av politiskt trams har de insett att enda sättet att avväpna Sverigedemokraterna är att ta vapnet ur händerna på dem – migrationsvapnet.

Genom att lägga karbonpapper på SD:s invandringspolitik erkänner de förstås att Sverigedemokraterna hade rätt redan från början.

”Vi sa ju bara som det var och såg verkligen som den var.” Sverigedemokraternas väljare blev sinnebilden av Verklighetens folk.

Tänk om sossarna och moderaterna, de två partierna i riksdagen som i decennier förespråkat en restriktiv invandringspolitik, hade tagit debatten om invandringens negativa verkan på det svenska samhället.

I stället stack de huvudet i sanden och låtsades som det regnade. Plus att de anklagade Sverigedemokraterna för än det ena än det andra.

De anklagade dem för att vara rasister och nazister. De anklagade dem för att vara en fara för demokratin. De anklagade dem för att vara främlingsfientliga, kvinnofientliga, klimatfientliga, EU-fientliga och gud vet allt.

Och så lägg alla uteslutningar och skandalskriverier på det.

Ja, Sverigedemokraterna fick så mycket skit i media och så mycket stryk av sina politiska motståndare att man nästan tyckte synd om dem.

”En inte alltför vågad gissning är att Sverigedemokraterna går samma väg som Dansk Folkeparti i Danmark, Fremskrittspartiet i Norge och Sannfinländarna i Finland.”

Och ändå gick de fram. I val efter val efter val.

0,4 procent av rösterna 1998. 1,4 2002. 2,9 2006. 5,7 2010. 12,9 2014. 17,5 2018. 20,5 2022.

Men nu är det alltså slut på det roliga för Jimmie Åkesson och hans sverigedemokrater.

2026 blir första gången de backar i ett val. Och sen bär det snabbt utför.

En inte alltför vågad gissning är att Sverigedemokraterna går samma väg som Dansk Folkeparti i Danmark, Fremskrittspartiet i Norge och Sannfinländarna i Finland.

Till sist: ”Har SD någon framtid?” var rubriken på ett inlägg i denna tidning av en orolig Jerzy Michalski, ”Jesso” för alla som gillar fotboll och Ifö/Bromölla IF.

Nej, det har de inte. Sverigedemokraternas dagar som politisk maktfaktor är räknade.

Så du kan sova lugnt, Jesso.

Och du – glöm för allt i världen inte var du läste det först!

Leif Westerhede, Opol obun

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.