Friskolorna driver på segregationen
De större dagstidningarna och kvällstidningarna har nyligen kritiserat:
- 1Att föräldrar kan få förtur för sina barn om de sätts i kö från tidig ålder.
- 2Att uttagna vinster i mångmiljonbelopp inte är rimliga.
- 3Att försäljning av friskolebolag synes ge enorma belopp till säljande ägare.
- 4Att koncerner i vissa fall gjorts om till börsbolag, med ägare av karaktär riskkapitalister.
- 5Att vissa koncerner använt vinster till finansiering av småföretagsköp och inköp av sjötomter.
- 6Att rektor i en viss koncern i betygskataloger ändrat lärares betygsättning utan lärares insyn.
- 7Att betygsättningen i friskolor avviker mera uppåt från nationella prov jämfört med kommunala.
- 8Att friskolesystemet ökar den sociala segregationen i samhället i strid med skollagen.
I SVT 1, dess program ”30 minuter” den 2 mars diskuterade journalisten Anders Holmberg (AH) dessa frågor med ägaren till Kunskapsskolan, Peje Emilsson (PE). En av utgångspunkterna var att nuvarande skolministern, Lotta Edholm (L), bland annat avser minska möjligheterna till vinstuttag.
Friskolor kan alltså tillämpa förtur vid intagning till sina klasser. Ett slags förtur är att barn som stått längst i kö, från till exempel födseln, får företräde till en plats före barn som kommit senare i kö om inte alla i kön kan få plats. Friskolan avgör själv vilka barn man tar in.
”I den kommunala skolan är därför andelen barn med särskilda behov högre än i friskolan.”
Om detta ska bli rättvist, måste alla barn ha lika chans att bli antagna. För att detta ska kunna ske måste urvalet kunna granskas, vilket innebär att kommunen bör ha ansvaret för antagningen. Dessutom bör lottning tillämpas i stället för kötid, om i en urvalsgrupp finns fler sökande än tillgängliga platser. PE påstod att valfriheten är ytterligt viktig. Om valfrihet råder bör alla få den plats de vill ha, annars handlar det om att man lämnar ett önskemål. När dessutom barnet är skyldigt gå i skola, blir det än viktigare att allas önskemål om placering behandlas lika.
Vinster. En kommuns skolbudget delas med antalet barn i kommunen. Det blir den så kallade skolpengen. En friskola får skolpengen multiplicerad med antalet barn, som sin budget. Friskolor har, enligt utvärderingar, ökat segregationen i samhället. I den kommunala skolan är därför andelen barn med särskilda behov högre än i friskolan. Barn med sådana behov ska enligt skollagen ges extra stöd. På detta sätt överkompenseras friskolorna. Det ger således friskolan möjlighet göra vinst. Att anställa färre lärare med legitimation eller att lägga lokalerna i ett dotterbolag är andra sätt att skapa vinster.
PE fick fråga om han blivit förmögen genom Kunskapsskolan. När han efter kompletterande frågor måste medge att Kunskapsskolan är värd cirka en miljard kronor, menade han att det inte spelar någon roll för den är inte till salu! Så vitt jag förstår har många miljardärer sitt kapital bundet i fastigheter. Kunskapsskolans värde har byggts upp med hjälp av skolpengen, liksom vad gäller Engelska skolan och Akademedia med flera. Nyligen har riskkapitalister köpt, helt eller delvis, de två senast nämnda för miljardbelopp. Man måste säga att det är synd om alla de svagpresterande barn, som härigenom blivit berövade specialpedagogiska insatser.
Torsten Jeppsson
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.