Gärningar och inte åsikter grunden för namnbeslut
Inom Österängområdet har ett stort antal gator namnsatts efter bland annat författare med anknytning till Kristianstad. Detta skedde på 1970-talet. Vid den tidpunkten diskuterades troligtvis inte de olika författarnas personliga åsikter utan de blev på detta sätt hedrade för sina litterära gärningar.
Att byta namn på en gata eller väg görs inte utan mycket starka skäl. Så fick till exempel en gata i Göteborg byta namn till Friidrottens väg, efter att Patrik Sjöbergs bok, ”Det du aldrig såg”, utkommit, där han berättar om de sexuella övergrepp som hans höjdhoppstränare hade utsatt honom för. Såvitt jag förstår hade inte Fredrik Böök gjort eller blivit dömd för någon brottslig gärning. Han hade helt tydligt en mycket olämplig åsikt, men då såväl som nu, har vi åsiktsfrihet i vårt land.
”Han hade helt tydligt en mycket olämplig åsikt, men då såväl som nu, har vi åsiktsfrihet i vårt land.”
Att en gata namnges efter Sune Friström, som föreslås, tillstyrker jag å det starkaste, men kutym är att en person ska ha varit död i upp emot tio år innan hon/han hedras med namngivning av plats. Det får inte heller glömmas bort vad museichef Torsten Andersson och tillika hans hustru Våga har betytt för Kristianstad och de båda också bör kommas ihåg i sådana här sammanhang.
Under cirka 20 års tid hade jag en beredande funktion i Kristianstad kommuns namnkommitté och menar att jag har god kännedom om hur sådana här frågor hanteras både vad gäller etik, moral och god ortnamnssed.
Monica Lundström
