Historiskt stor satsning på järnvägar och vägar
Regeringen presenterade nyligen sitt förslag till statsbudget för 2025. Budgetens helhet syftar till att investera för att bygga Sverige starkare. Det är också en viktig budget för svensk infrastruktur. Behoven är också stora.
Under 2025 tillför den moderatledda nära sex miljarder kronor på ny infrastruktur. Underhållet på både väg- och järnvägssidan har varit eftersatt under många år. Av detta satsar regeringen nära 3,5 miljarder kronor extra för att börja beta av underhållsskulden, varav 2 miljarder till järnvägsunderhåll och 1,5 på vägunderhåll. Det är bara början. På ett övergripande plan handlar regeringens satsning om jobb och tillväxt, exempelvis genom förbättrad arbetspendling.
Vård av befintliga vägar och järnvägar är det mest effektiva sättet att använda våra gemensamma resurser på infrastruktur. Trafikverket kommer ha historiskt stora resurser för att trimma, utveckla och bygga nya vägar och järnvägar.
Den stora bulken i budgeten handlar om vägar och järnvägar, men svensk infrastruktur omfattar också flygplatser, sjöfart och digitala kommunikation. I budgeten finns en fördubbling av resurserna för en förbättring av de digitala kommunikationerna.
I oktober lägger regeringen fram mandatperiodens infrastrukturproposition. Gällande enskilda projekt så får vi avvakta till propositionen presenteras. Men vi vet redan idag att regeringen gör en storsatsning. 200 miljarder kronor tillförs, räknat i år 2025 års penningvärde, för planperioden 2026-2033. Sammanlagt omfattar hela planperioden
1 200 miljarder kronor. Satsningen är större än det som Trafikverket i sitt mest expansiva scenario har föreslagit och myndigheten får så stora resurser som den har kapacitet att göra av med.
Politik är att prioritera. Tågpendlingen till arbete har ökat med 270 procent de senaste decennierna. Det är en positiv utveckling som innebär utökade arbetsmarknadsregioner. Men det innebär samtidigt att många har behov av bil och fungerande vägar. Däremot finns inget behov av samhällsekonomiskt olönsamma höghastighetsjärnvägar, därför säger vi nej till dem. Precis som vi lovade väljarna.
Sverige går nu in en fas av återuppbyggnad, för att långsiktigt öka konkurrenskraften under den moderatledda regeringen. Där är en fungerande infrastruktur helt central.
Maria Stockhaus (M)
Riksdagsledamot, gruppledare Trafikutskottet
Ludvig Ceimertz (M)
Riksdagsledamot, Kristianstad
Lars Johnsson (M)
Riksdagsledamot, Hästveda
”Däremot finns inget behov av samhällsekonomiskt olönsamma höghastighetsjärnvägar, därför säger vi nej till dem. Precis som vi lovade väljarna.”
