Hög tid för nästa generella arbetstidsförkortning
En generell arbetstidsförkortning är tvärtom ett rimligt och nödvändigt steg mot ett hållbart arbetsliv. Ett hållbart liv. I över 100 år hade Sverige en växelverkan mellan ekonomisk utveckling och kortare arbetstid, men sedan 40-timmarsveckan infördes år 1973 har det inte genomförts någon generell arbetstidsförkortning. Flera jämförbara länder har nu klart kortare arbetstid än Sverige.
40-timmarsveckan infördes i ett hemmafrusamhälle där nära hälften av alla vuxna kvinnor stod utanför arbetskraften. Sedan dess har sysselsättningsgraden ökat markant. Det är i grunden mycket positivt, men för ett typiskt hushåll har det inneburit en fördubbling av den totala arbetstiden. Det är inte hållbart. En modern och jämställd arbetsmarknad förutsätter ett moderniserat arbetstidsmått.
Alla håller inte med. Svenskt Näringsliv menar att en förkortning med 5 timmar per vecka skulle vara ”förödande” och minska BNP med över 500 miljarder per år. Det är en invändning utan stöd i verkligheten.
Danmark har till exempel 37-timmarsvecka sedan 1990, dessutom ingår lunchrasten i regel i den betalda arbetstiden. Det skulle motsvara en normalarbetstid på 34,5 timmar i Sverige. Vill en uppleva Svenskt Näringslivs dystopiska skräckscenario kan en alltså åka till Köpenhamn.
Vetenskapliga översikter visar tvärtom att generella arbetstidsförkortningar inte skadar ekonomin. Flera studier indikerar snarare att arbetstidsminskningar från dagens nivåer kopplas till ökad tillväxt och produktion.
Även i offentlig sektor visar arbetstidsförkortningar mycket goda resultat. Det beror bland annat på att dagens heltidsmått ger ineffektiv schemaläggning med överlappande skift. Det huvudsakliga behovet inom välfärden är inte arbetstimmar – behovet är fler individer. Kortare arbetstid är en del av lösningen, inte ett hot mot kompetensförsörjningen.
För många yrkesgrupper i Sverige är kortare arbetstid en ickefråga. Kollektivavtalen reglerar redan kortare arbetstid och flexibiliteten är stor. Men för majoriteten av landets arbetare är arbetstiden ofta hårt reglerad och måste inpå sista minuten utföras på plats. Att korta arbetstiden är en rättvisefråga.
Behovet av förändring är uppenbar. Med rapporten ”Tid för förändring” vill Kommunal bidra till en mer konstruktiv diskussion om vägen framåt.
Malin Ragnegård
Förbundsordförande Kommunal
Tina Christensen
Avdelningsordförande Kommunal Skåne
”Vill en uppleva Svenskt Näringslivs dystopiska skräckscenario kan en alltså åka till Köpenhamn.”
