Hotet mot franskan på Kristianstads skolor består
Två anledningar som skolchefer och rektorer anger är kostnader för transporter för mellanstadieelever till högstadieskolor där språkundervisningen skulle ske, samt svårigheter att lägga scheman.
Anta att ett skolområde behöver bussa 50 elever till berörd högstadieskola. Kostnaden för transport blir densamma oavsett om eleverna läser ett, två eller ännu fler olika moderna språk - elevernas antal som behöver förflyttas är detsamma oavsett. Alltså är transportkostnad inget giltigt skäl för att slopa franskämnet.
Att det för enskilda skolor skulle vara bekymmer att lägga schema i tre ämnen istället för två är heller inget legitimt skäl - i så fall kanske skolorna bör anlita en schemaläggare? Skolområdena kan istället göra samordningsvinster med att låta elever från mellanstadieskolor använda specialsalar på högstadieskolorna. Salar som många gånger inte finns på mellanstadieskolor - till exempel hemkunskap, kemi, slöjd och idrott.
I vår insändare 22/12 efterfrågade vi Anders Tells och Pierre Månssons ställningstagande i frågan om franskämnets vara eller inte vara i Kristianstads grundskolor. Ingen av dessa båda tidigare ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden har emellertid svarat på våra synpunkter. Märkligt kan tyckas, då båda under sin respektive tid som BUN-ordföranden uttryckte intresse för skolfrågor.
Denna fråga har, som vi beskrev redan 22/12, stor påverkan för samhället i stort, vilket borde intressera Tell och Månsson i deras nuvarande positioner. Än mer intressant blir det när såväl Anders Tell som Pierre Månsson framhäver att man satsar på skolan i Kristianstad. Det hjälper föga att bygga nya skolor och förskolor - innehållet och kvaliteten är fortfarande det viktigaste. Verkligheten visar att grundskolorna planerar ta bort ämnet franska av kostnadsskäl.
I Dagens Nyheter 171210 skriver chefredaktör Peter Wolodarski om vikten för Sverige och dess befolkning att lära sig fler språk, eftersom export- och importindustrin är beroende av personer som kan tala fler språk än engelska.
Frågorna är hittills betydligt fler än svaren. Hur tänker sig Kristianstads kommun hantera elever som läst franska och flyttar till kommunen? En av kommunens största arbetsgivare är franskägd - ska företaget absolut inte kunna rekrytera franskspråkig personal i Kristianstad? Redan idag är det brist på legitimerade lärare i moderna språk. Hur tänker kommunen tillgodose ett ökande behov av legitimerade lärare i moderna språk?
Vi i Lärarnas Riksförbund uppmanar såväl politiker som tjänstemän att noggrant se över alla aspekter av ett beslut att slopa franskämnet. Det är ännu inte för sent att tänka om och att göra rätt. Förslag finns emellertid att fatta beslut redan denna vecka, så det brådskar att ta sitt förnuft till fånga. Ett litet land behöver stora kunskaper - inte mindre.
Lärarnas Riksförbund Kristianstad
Lars Nilsson
kommunombud
Karin Nilsson
kommunombud
Fredrik Jeppsson
biträdande kommunombud
