I odlingsområde ett skulle allt fortsätta som vanligt
Varför fick jag denna dröm? Var det för att jag sett dessa fantastiska skördemaskiner som samlar in spannmål på fälten i Skåne de senaste dagarna? Eller var det de senaste nyheterna som dök upp i min dröm?
I drömmen samlades allvarliga män och kvinnor. De pratade högt och länge. Vi har för lite spannmål, skrek någon. Det blir inte bröd till alla i vinter, svarade någon annan. Varför har vi lagt ner så mycket jordbruksmark, frågade en tredje. Allt beror på kriget, sa någon. Det kommer inte att räcka till alla.
I drömmar sker konstiga saker ibland. Också i min dröm – alla dessa allvarliga män och kvinnor kom till slut överens! Vi delar in landet i fyra delar beroende på hur mycket spannmål som produceras där, föreslog en mycket lång människa. I de delar där mycket spannmål produceras blir allt som vanligt. I storstäder och i norr där det odlas mycket lite får de också mycket lite. Där får de helt enkelt ransonera. Nedlagda odlingsmarker och världsläget gör att vi måste göra något drastiskt.
”Skulle vi plötsligt göra skillnad på människor bara för att vi bor på olika platser. Nej, det var som tur var, bara en dröm.”
Och så beslutade de allvarliga männen och kvinnorna att i södra Sverige, som de kallade område 1, blir allt som vanligt i vinter. I område 4, där bland annat Stockholm och Norrland hamnade, kommer ett ransoneringssystem att införas. Kanske blir det inget mjöl, bröd och pizza med mera under en eller flera veckor. Om det behöver bli flera veckor skall det i så fall spridas ut under vintern så att inte samma ort blir drabbad flera veckor i rad. Särskilt behövande, som till exempel sjukhus, äldreboende, riksdag med flera skall få särskilda tilldelningar.
Just där vaknade jag! Det var så skrämmande! Hur kunde man bestämma att vi skulle behandla människor i Sverige på ett så orättvist sätt bara på grund av var de bor? Så otroligt skönt att inse att det bara var en obehaglig dröm. Att vi i detta land, som i mer än hundra år strävat efter jämlikhet och att ge alla samma möjlighet, plötsligt skulle sluta med det! Skulle vi plötsligt göra skillnad på människor bara för att vi bor på olika platser. Nej, det var som tur var, bara en dröm. Så skönt att vakna i Sverige där vi sedan generationer solidariskt delat både framgång och börda!
Sten Liljedahl, en drömmare från Skåne
