unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Ingen i skolan förstår hur han kämpar

Om vuxna pedagoger inte kan ”skärpa tills sig” i bemötandet med barn så är det otroligt att kräver att ett litet barn med funktionshinder ska göra det.
”Hemma bryter han ihop i tårar över att ingen tycker om honom”. (Arkivbild)
”Hemma bryter han ihop i tårar över att ingen tycker om honom”. (Arkivbild)
Foto: Erik Nylander/TT
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Ett stort tack till ”Trött förälder med synnerligen välartade barn”, vars insändare publicerades den 27 februari.

Det är en befrielse att läsa din text om hur det i verkligheten är att vara förälder till ett barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NFP).

Efter att jag läst insändaren av ”Läraren” och hens ordval ”skitungar” så känner jag än mer bekräftelse på de upplevelser och misstankar jag haft sedan vårt barn började skolan.

Skolan är ingen plats där dessa barns självkänsla växer, tvärtom.

Vi har det som bäst under loven, då vi kan stärka och jobba med hans självkänsla och få honom att känna hur vi kämpar tillsammans.

I skolan träffar han dessvärre på alldeles för många av den typ som Läraren beskriver sig vara. Fördomar, ”skärp till dig”-mentalitet och icke villig/kompetent nog till att se barnet som varje dag utkämpar strider mot det krig som pågår i kroppen.

Vi har känt oss som de sämsta föräldrar när lärare gång på gång skickar mejl om hur vår son inte gör som han blir tillsagd, argumenterar emot och där vuxna i skolan tydligt visar att det minsann är de som bestämmer oavsett hur fel de kan göra och ha.

Hemma bryter han ihop i tårar och ångest över att ingen tycker om honom och ingen förstår hur han kämpar med de utmaningar som ett funktionshinder som adhd faktiskt innebär och som han faktiskt medicineras för, en ganska tung medicin.

quote
Jag har funderat över om man säger till ett barn med brutet ben att skärpa till sitt benbrott.

Om vuxna pedagoger med flerårig utbildning inte kan ”skärpa tills sig” i bemötandet med barnet så är det ändå otroligt hur de kräver att ett litet barn med funktionshinder ska göra det.

Vi vet att vi anses som jobbiga föräldrar av skolan då vi försöker förklara, komma med tips och försöker få skolan att förstå att den där stöpta gipsmallen som alla ska passa in i inte passar här. Men om skolan istället använde sig av en mall i silikon så kommer ni att träffa på en helt underbart kreativ och engagerad elev som lyckas med studierna och därmed följer förtroende och god självkänsla.

Har funderat över om man säger till ett barn med brutet ben att skärpa till sitt benbrott. Lika lätt är det för ett barn med NPF att skärpa till sitt funktionshinder.

Förbannat bra föräldrar som kämpar varje minut mot fördomar och för vårt barn.

Elna Larsson